Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 3. I Swerige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wisas. War den kanske ett införande af en del christligt-soeiala
grundsatser i de gamla hedniska lagarne? Det anförda stället
af Uplandslagen fäger konung Erik hafwa gifwit sin lag ^^i ::amn
faders och sons och den helige andes."
Erik Iedwardson wistades såson: Sweakonung i Upsala.
Det dåwarande Upsala warden ort, som nu kallas Gamla Upsala.
Der, i sjelfwa hedendon:ens hjerta, hade christendomen swårt
at^ fästa sig. Den uppslog således sina tempel på något af-
stånd från den förnämsta orten. Närmare Fyrisåens utlopp,
wid det så kallade östra Aros (det nuwarande Upsala), på den
kulle, som af lätt insedd anledning heter Herrans berg, låg
ett Heliga Trefaldighets tempel 6). Der höll konung Erik sin
gudstjenst den 18 Maj 11607). Under det han war i kyrkan
berättades honom, att sienden war när staden, hwarföre det wa^
rådligast att genast taga till wapen. Konungen swarade: "låter
mig fortsätta min gudstjenst. Iag hoppas till Gud, att det
som här deraf kan återstå, skall på ett annat ställe fullbordas.
Och så förblef han i kyrkan. Men när gudstjensten war slutad,
wäpnade han sig först med korstecken och fedan med jordiska
wapen. Och han mötte sienden manligen. Men denne war
konung Erik öswerlägsen. Han sick många sår och föll omsi-
der. Fienderna fargade och hånade hans lik." Så den gamla
legenden efter en lefwande, wördnadsfull och utan twifwel
trowärdig tradition 8). Fienden war en prins Magnus af
Danmark, son af den fåkallade Henrik Skatelœr. Denne Hen-
6) Som bekant är ligger der än i dag en kyrka af famma benämning.
7) Hwad högtid som skrades är ej fullkomligen klart. Legenden fäger
helga thorsdag, d. ä. Ehristi himmelfärdsdag. Men n^an har uträk-
nat, att denna dag icke år 1160 inträffade på den 18 Maj. Man
har fåledes trott den wara den fåkallade Tamperdagen efter pingst,
hwilken dock ide war en Thorsdag, ntan en Onsdag. Ifr Ser. rer.
Snec. II. 1. f. 276.
8) Scr. r. Suec. 1I. 1. 276, 320.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
