Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 5. Den skånska kyrkan. Lunds erkestift och erkebiskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der4), dock uran fullkomlige:l säker grund. Der omtalasicke i ncero-
logi:1m, men så mycket ofrare i Iiber daticus. Diplomer wisa att
derär till åtn^instonei slutet af tolfte århundradet. Till wår period
hörer näppligen dess stistelse. Det samma gäller ännu säkrare on1
Börringe. Det kan icke spåras förr än wid medler af 13:de
sekler. Det war likson: Bofjö ett nunnekloster. I nästföljande
period erhålla båda, i synnerher Bofjö, stor betydenhet. Om
också dessa kloster borrgå srån deas Eskil stistade, så sewidock,
atr den sromhet, son: behöfde klosterlefnad för si:t besrånd, wiv
medlet af rolfte seklet nästan i alla kanter af Skåne hade för-
träffliga tillsällc:: till näring och förkofran.
Äfwen utom Skåne utsträckte Eskil sin werksan:her för klo-
steranläggningar. Hwad han uträttade sör Seland och det of-
riga Danmark, kunna wi ej här omtala. Wi nä:nna blort atr
stora, herrliga klosterstiftelfer derstädes äro förenade med hans
namn, och att en af dessa utfände eolonister till en provins,
som nu är swensk, nemligen till Halland, hwa:est klostret Ås
(Asylum, något norr om Warberg , wid utloppet as Wiskeå)
grundlades af Cistereienser från Sorö. Grundläggandet tillhör
dock näppligen wår period. Hwad del Eskil, såsom erkebiskop
äswen i Swerige, hade i swenska klosterstiftelfer, skall sramdeles
nämnas. Wi måste afbryta detta ämne. Det wi anfört wisar
med hwad skäl en :ttländsk abbot, troligen en Karthäuser, kunde
skrifwa rill erkebiskop Eskil: "Citea:tr- eller Clairvaurorden har hos
Eder genom brödernas förökande icke blott skjutit brodd, utan ock gåtr
i ar; detfamma gälleron: Premonstrarenferorden3)." Samn:a skrif-
welse utwisar, huru Eskil äfwenbegärt Karthäufer till sin met:^opol,
huru orden wisserligen hade swårt att afsända^ sådana, men hur::
4) Af Lag^rbring, i M^^un^. Scan. I. 71 ff. och Suhm, Hist. af D.
1V. 749 ff.
3) Skrifwelfen, faknande datnm, är ur Magna Bib1ioth. Patrum af^
tryckt i Dip1. Snec. I. f. 53. ff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
