Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 7. Christendomen i Swealand. Biskopar i Upland, Westmanland och Södermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7.
Om fortgången af christendomen i Swealand äro under-
rättelserna nästan ännu torstigare än om den i Göraland. Arr
dock christendom fortgått är säkert. ^i sågo i förra bo^en,
huru från Bremen åtskilliga biskopar ordinerades till Upland, och
sannolikt tillSigtuna eller Birka. I wårt tidehwars wisar sig
icke längre något Sigtuna såsom biskopsstad, ännu mindre nå-
got Birka; utan Uplandsbiskoparne tillhöra Upsala. Hedendoms-
nitet och den hedniska tempeltjensten hade wäl nu i den n^ån
förswunnit, att christna lärare och christen gudstjenst i ställer kunde
^ wisa sig i Upsala. Åtminstone nämnes^ en Upsalabiskop^ Siward
i ett diplom af 1142. Diplon:et är icke swenskt uran tyfkt,
har utgått från erkebiskopen i Hamburg (Bremen), och angår
förhållanden i hans stift2). Att en biskop i Upsala bewitrnade
en aet i Bremen, kan hafwa någon berydelse. Den nämde
Siward kan af den bremiske erkeb^skopen hafwa warir ordi-
nerad till Upsala, kan hafwa erkänt blott denne såsom sin me-
rropolitan, och kan således hafwa stått i något slags strid med
den nye metropolitanen i Lund; hwilket åter, då någor liknan-
de icke synes hafwa inträffat med de götiska biskopar wi kän-
na, kan hafwa haft sin grund i den förur omralade strideu
n:ellan Swear och Göter. Men att allt detta werkligen ägt
rum, kunna wi icke säga, då det icke hos de gamle är berät-
tadt. Om Siward hafwa wi icke mera än hans namn i diplo-
met. Från annat håll möta oss andra Upsalabiskopar. En
temligen gammal förteckning öfwer desfa, fannolikt härstam-
n:ande från någon elerk i l^psala wid medlet af fjortonde år-
hundradet, och för omkring halftannat sekel fedan utgifwen as
2 Det sknnes utom på andra ställen äfwen i Staphorsts Hi^t. ^cc1.
Hamb. I. f. 33. ^id refer^randet af d^ss jnnehåll har Eelse ärer
1141.Bullar.33^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
