Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 8. De äldsta klosterinrättningar i Swerige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orden under wår period sått slera wigtiga uppehållspunkter, ifrån
hwilka den kunnat werka och ntbilda fi^g, n^en att de öfri^a ^r^^
narne endast warit till i få isolerade personer och genom desfa
utöfwar antingen ingen eller en mycket fnart öswergående
werksamher.
Hwad sålunda fkedde hade följder. Wi kunna icke twisla,
atr de Cistereienser, som näftan i alla landskap erhöllo fasta
boningar, der åstadkommit mycket godt. Wi nämna förft lan-
dets eulti^:r. Wi hafwa sett huru Ciftereienserna slogo fig ned
i sköna, rika nejder. Angelägna on: en oberoende, :nan kan
gerna säga om en angenäm och wälmående belägenher, måste
de ock wara angelägne om de jordars odla:tde, son: tillfallit dem
och hwil^^a de allt jemt efter förmåga ökade. Klostergodsens
srodiga utseende och rika skördar hade utan all fråga sin grnnd
i ägarnes flit ock) omtanka, och wäckte kanske äfwen flit och
omtanka hos andra. Widare åstadkomn:o wäl de många bosatta
Cistereienserna ett slags borglig och moralisk eultur. De akta-
de och följde en ordn+^ng. De hade aslysr wå+ldet såsom den
högsta n+^akten. Och genom det atr de efter hand gjorde sin
tro och sin ordning till folkets, så wäckte de också hos detta
akrning för en annan lag än den physi^^a krastens. Också en
intelleetuel eultur hade i Cistereienserklostren sina plantskolor.
Wi återkomma längre fram till denna punkt. Slutligen gåfwo
dessa instirut, wi wilja icke säga den renafte, n:en dock en kraf-
rig och ymnig näring åt chriftlig fromhet oel) kärlek. Såsom
ert swagr, ett öfwerbildadt folk behöfwer en näring, som srär-
ker, som giswer merg i^ benen och saft i organismen, så behöf-
wer ett rått, ett förwildadt att lära sig stillhet, undergifwenhet ,
resignation. Ciftereienserna woro häri goda läromästare, ock^
Swenskarne behöfde wäl atr lära. Wi wilja icke fäga, att mån-
ga lärde så som de borde, men wi. twisla icke^ att de tre de-
cennier, som wi betraktat, läto en något större humanitet, ett
ck^ristligare tänke- och handlingssätt i Swerige uppwera, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
