Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om skomakaren, som narrade trollen.
(Mährisk folksaga)
Ofvers.
»let var engång cn skomakare, som
var så fattig, att lian icke bryilde
sig om att lefva längre. Barn hade lian
nog af, men arbete hade han icke, och det
fans ej heller någon, som ville bjelpa
honom, så han kunde rakt icke förstå,
livar-ifrån han skulle skaffa mat i huset. Det
fans ej aunat råd än att gå och taga lifvet
af sig, menade han, och så tog han ett rep
och gick ut i skogen för att hänga sig.
Då han kom dit, började han kika upp
och ued efter träden, för att finna ett, som
skulle passa att hänga sig i, och så mötte
han ett litet troll.
„Ilvad är det. du går och kikar efter på
träden?11 frågade trollet.
„Åh, jag söker bara ett, som har god
bast11, svarade skomakaren, „för jag skall
göra mig ett bastrep, att binda alla
små-trolleu med11.
„Nå, kan du icke låta bli det då?“ sade
trollet.
„Nej, det kan jag icke11 svarade
skomakaren.
„Du skall få så mycket pengar, du orkar
bära11 sade trollet.
„Vi få väl komma så öfvcrens då11 sade
skomakaren, „men jag vill hafva pengarna
strax11.
Ja, det var ingenting som hindrade;
trollet skyndade sig att" hemta pengarna, och
gaf dem åt skomakaren, och så löpte han
hem igen, och tyckte sig hafva gjort en nog
så god handel.
Dä han hade kommit dit ned till
troll-hemrnet, sporde de andra trollen hvad nytt
han hade att förtälja deruppifrån jorden.
Så berättade han, att han hade mött en
af rh.
skomakare, som gick ute i skogen för att
göra sig ett bastrep att binda småtrollen
med. Det skulle han bordt få honom att
låta bli, sade de andra trollen. Ja, det
hade han också gjort, sade han, han hade
gifvit honom så mycket penningar, han
kunde bära, för att de skulle slippa. Men
det tyckte de andra trollen var alltför
mycket, och så sade de, att det vore bäst om
han ginge till jordeu tillbaka för att slåss
med skomakaren om penningarna.
Så gick trollet upp på jorden igen till
skomakaren.
„Skomakare11, sade han, „jag har gifvit
dig alltför mycket penningar. Nu vill jag
slåss med dig, och den som är starkast han
skall få penningarne11.
Detta hade skomakaren icke just lust
till; han begynte fundera huru han skulle
narra trollet. Nu visste han af ett ställe
långt borta i skogen, der det låg en stor
björn, och så sade han till trollet: „Jag
har en gammal gufar, som är öfver hundra
år; kan du ej vinna honom, så vill jag icke
slåss med dig11.
Då de kommit ut i skogen, visade
skomakaren åt trollet, livar björnen låg, och sade:
„der ligger han, du kan ju pröfva ett tag
med honom11.
Trollet gick och väckte björnen, och sade,
att han nu ville pröfva ett tag med honom.
Men björnen tyckte icke om att blifva väckt
ur sin sömn, utan slog ramarna kring
trollet och slängde honom utefter marken som
en vante.
Då löpte trollet hem igen och ropade:
„Nej, det var en ryslig karl, icke törs jag
gifva mig i gräl med honom en gång till,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
