- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1925: (dec) ; Årg. 1(1926) /
164

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sens destruktiva oeh konstruktiva kraft, en
organisation som visar vägen till
kapitalismens avskaffande genom kapitalismens
undanträngande oeh arbetarn as övertagande av
förvaltningen av samhällets produktiva
verksamhet.

Landsorganisationen har saknat mod till
soeialistisk bekännelse. Den har därmed
återigen förankrat sin verksamhet inom ramen
av det bestående. Som katten går kring en
het gröt, så går Landsorganisationen kring
tidens mest brännande problem och
ådagalägger en hart när otrolig f örsagdhet, för att
iekc säga feghet. När det diskuterades om
organisationernas socialistiska uppgift och
om arbetarnas krav på kontroll över den
kapitalistiska produktionen förklarade
Landsorganisationens ordförande: ”Det är mycket
bättre, att Landsorganisationen tager
ställning till dessa olika frågor, när de ligga på
bordet.” I sanning genialt 1 Den tanken
tyckes aldrig kunna ha fötts i mannens
hjärna, att det just är organisationens
uppgift att lägga dem pä bordet, att vara
agres-siv, anfallande, att göra slut på eländet
genom att angripa eländets upphov i dess rot.

S. A. C. är i detta avseende en
föregångs-organisation vars stimulerande inflytande är
oundgängligt for den svenska
arbetarerörelsen. Dess relativt ringa numerära styrka
tilllåter <ien visserligen icke för närvarande att
gå till angrepp på kapitalismen i en
utsträckning, som kunde vara önskvärd, men
den har i alla fall sina meningars mod, att
hävda en socialistisk åskådning och mod att
i den utsträckning, som
organisationsförhål-landena det medgiva angripa kapitalismen
med revolutionärt syfte. Men även om S. A.
C. icke i alla avseenden redan nu kan föra
striden i enlighet med sina innersta
önskningar, så har den i alla fall en stor uppgift
i propagandan. Redan det, att det existerar
en revolutionär fackföreningsorganisation,
som klart oeh djärvt visar på
fackföreningsrörelsens historiskt-revolutionära uppgift —
redan det är något. Och det skulle vara en
hart när obotlig förlust för den svenska
ar-betarerörelsen om denna organisation
upphörde att vara till och därmed upphörde att
bedriva sin revolutionära propaganda.

När Landsorganisationens kongress därför
i sin resolution uttalar, att arbetarnas
ställning försvagas genom att det vid sidan om
Landsorganisationen existerar en ”delvis på
andra principer grundad och arbetande
organisation”, så är detta fullkomligt absurt.
Om det varit så, att S. Å. C. representerat
något förgånget, något efterblrvit, något
återhållande, så kunde omdömet måhända
varit riktigt, men just därför att den är en
”delvis på andra principer grundad och
arbetande organisation”, principer som tillhöra
framtiden, som äro revolutionära och
kampeggande, just därför verkar den historiskt
sett icke försvagande men stärkande. Ty det
ar uppenbart, att S. A. C. i jämförelse med
Landsorganisationen representerar det
fram-åtskridna, representerar en ståndpunkt, som
Landsorganisationen ännu icke nått fram til],
men som den förr eller senare måste nå
fram till.

S. A. C. och dess medlemmar vill
principiellt arbetareklassens enighet såväl som
dess organisatoriska enhet. Men så mycket
torde oekså vara säkert-, att Sverges
syndik-alister icke äro hågade att kasta bort sin
revolutionära uppgift blott för att uppnå en
sådan organisatorisk enhet, som betecknar ett
steg tillbaka för arbetarerörelsen. De vilja
enhet och enighet, men icke på bekostnad av
socialismen, ej heller på bekostnad av
klasskampen.

Enhet och enighet äro för övrigt tvenne
skilda ting. Enighet i dagens strider mot
kapitalismen kan uppnås utan organisatorisk
enhet. Därtill kräves blott en smula tolerans
och lite god vilja på ömse håll. Den
reformistiska ledningen har gjort allt för att
förhindra denna enighet i kampen bland
arbetarna. Oeh likväl växer den fram så
småningom. Likväl blir förståelsen bland
arbetaremassornas breda lager .om betydelsen av
denna kampens enighet allt klarare, och det
skall komma en dag, då alla ledamas försåt
och intriger skola övervinnas av den ärliga
viljan bland massorna. Oeh när vi kommit så
långt, då ha vi måhända oekså kommit
dithän att de objektiva förutsättningarna för
en organisatorisk sammansmältning äro
tillstädes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free