Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Syn dikalistisk rätisfilos of i.
Av G. Sjöström.
VARJE OHEDER LIG HANDLING
snärjer förr eller senare in sin utövare
i en härva av motsägelser ur vilken ingen
annan utväg gives än erkännandet av
felsteget.
Det spelar ingen roll om handlingen är
brottslig ur det borgerliga samhällets
rätts-synpunkt — vi tänka härvidlag närmast på
de våldsamma brotten mot annans frihet —
eller den kommer i konflikt med den etik,
som utformas ur varje rörelses allmänna
strävan.
Arbetarerörelsen har oekså sin etik. I den
mån denna rörelse iekc blott bekänner sig
vara socialistisk men också vill våga sina
krafter för genomförandet av denna
socialism, så är densamma, hur materiellt strävan-
nära syndikalismen i Frankrike ännu
svårare. Man har kastat sig in i partitvisterna,
man har vänt sig mot alla utan att ha
förmått att utstaka en egen väg.
Till följd av denna uppstyckning av den
franska arbetarerörelscn, är den. franska
arbetareklassens ställning värre än den
någonsin varit. Den är utan ryggrad, utan
initiativ, utan karaktär.
Skriket på ”facklig enhet”, som höjes
såväl från den ena som den andra sidan, kan
icke återgiva arbetareklassen dess kraft.
Den mekaniska enigheten ger icke den
revolutionära enigheten: denna, senare skall
först bli möjlig, när varje spår av samarbete
mellan klasserna och varje spår av
kommunistisk diktatur förs\Tunnit från
syndikalis-ternas program, oeh när den nya,
renoverade chartern för syndikalismen öppet
innesluter den frihetliga kommunismens
anti-auktoritära och antistatliga principer,
samtidigt som den fortfarande betonar sin
fiendskap mot varje partipolitisk inblandning.
det i och för sig kan vara, etiskt betonad.
Ty strävandet efter en socialistisk
samhällsordning innebär även ett
rättfärdig-hetskrav, som står över alla av borgare eller
makthavare tillfälligt formulerade lagar med
syfte att giva juridisk-rättslig
auktoritet-åt deras privilegier.
Det i socialismen inneslutna kravet på
att människorna, i vardande och i födsel
klasslösa, skola ha samma materiella och
andliga rätt till livet — det kan inte ens ställas
under debatt. Det är en slags naturrätt,
som inget ”rättssystem” kan beröva- dess
högre rättfärdi ghetsinnehål I.
Men i det på klassklyvningen av
människorna grundade samhällssystemet, i vilket
den ena klassen genom sin fysiska övermakt,
När denna grundval en gång lagts måste
den framtida C. G. T. söka att i sitt sköte
sammansluta ”alla arbetare som äro
medvetna om den kamp seom måste föras” för
avskaffandet icke allenast av löneslaveriet
oeh arbetsköparväldet, men också av staten i
alla dess former, och giva full frihet åt
varje organiserad att giva uttryck för sina
politiska såväl som andra åsikter inom såväl
som utanför syndikatet. De organiserade
ha icke rätt att påtvinga sin organisation
ett beslut som fattats i deras partigrupp
eller annan sammanslutning utanför
syndikatet, men det är deras rätt att öva andligt
inflytande för att förmå syndikatet att
aceeptera den eller den ideologien, förutan
vilken arbetarnas sammanslutningar förbli
trånga fackorganisationer för dagens
små-krav.
Den revolutionära arbetarerörelsen i
Frankrike kommer icke att återuppstå från
de döda förrän dessa grundläggande
principer blivit erkända av den revolutionära
syndikalismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
