Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eridet att marxismen förnekar idealen men
de äro av de ekonomiska förhållandena
beroende; och det är ”något annat”. Ännu
en sista anmärkning1. Adler talar om
medvetandet som det sociala livets stora andligå
kraft. För honom tycks alls icke existera
det undermedvetnas, resp. omedvetnas
drift-och instinktliv som i modern sociologi intar
en så stor plats. ”Går jag ut från andliga
urformer, (cl. v. s. av förståndet skapade
urformerna, vår anm.), så gör jag det icke
i betydelsen av drifter utan i
kunskapskri-tisk mening”.
(Samhället blir icke ingånget, det blir
varken grundat av sympati, ej heller
tvingat genom en social drift, utan det är
tiilkommet historiskt-ekonomiskt med män*
niskan, såsom hon transcendentalt är given
med medvetandet, lödo orden, såsom vi
minnas från förra artikeln).
Att man i rak motsats till vad Adler
anser och tror, kan vara ”naturalist” som
so-eiolog utan att på något sätt förneka det
”andliga” elementet i människans sociala
liv, därpå kan som ett belysande exempel
Gumplowiez anföras som cn parallell till
Adler. ”Om vi”, skriver G., långt innan
Adler hade börjat sitt vetenskapliga arbete,
”enligt Moleschotfs icke alldeles oriktiga
anmärkning materiellt äro vad vi äta, så äro vi
andligt helt visst till stor del det vi uppleva,
d. v. s. vad vi åskåda och förnimma med vårt
intellekt. (I. minnestalet vid Marx’ grav
yttrade som bekant Engels: ”människorna
måste vor allen Dingen först äta, dricka, bo
och kläda sig, innan de kunna idka politik,
vetenskap, konst, religion’’, vår anm.) ...
De mänskliga föreställningarna och
tankarna påverkas oeh bestämmas icke blott av
materiella utan även av immateriella
orsaker, såsom t. ex. av händelser, förlopp,
upplevelser och erfarenheter. Den av sådana
inflytanden framkallade
föreställningsappa-raten och i rörelse satta tankeprocessen är
ingalunda en materiell process och behöver
ingalunda genom krafter och lagar formas
och sättas i gång som äro identiska med den
oorganiska världens krafter och lagar för
att vara en naturnödvändig process. Det
senare är den i varje fall och är helt vi3st
underkastad icke mindre än alla fysiska
processer allmänna och allsväldiga lagar ... ge
man alltså upp den kvasimaterialistiska
ståndpunkten och fatta tingen nyktert,
såsom de äro. En föreställning, en tanke är
just något immateriellt — det är en andlig
företeelse. För visso, den kan blott
uppstå ur ett materiellt underlag: utan hjärna
ingen tanke, utan fosfor ingen hjärna, det
är riktigt. I det ögonblick, då tanken
dyker upp ur det nödvändiga materiella
underlaget, är det tvivelsutan en ny kraft som
väller fram ur detsamma oeh som icke är
identisk med kemiska och fysiska krafter.
Men även denna kraft är ingen
övernaturlig sådan och är såsom alla naturliga
krafter underkastad fasta lagar och naturliga
inflytanden”. -— Men detta är ju vad
Adler säger, skulle kanske en adlerian utropa.
Nej, Gumplowiez är och har aldrig varit
någon ”den tyska klassiska filosofins”
metafysiker. Han, är och har alltid varit
naturalist, empiriker, positivist, vilken
visserligen förstår oeh kan förstå att människorna
i deras andliga nöd kunna behöva —
metafysik för att icke gå under av ren
förtvivlan.
För Gumplowiez existerar icke något
företräde för det ena eller det andra
förnuftet, för det ena eller det andra
medvetandet, det ena ”oberoende” av det andra.
De löpa naturligt och historiskt samman,
icke åtskils, de äro underkastade samma
nödvändigheter, samma kausalitet, samma
empiriska och (social)-psykologiska
deter-mininism, ty de springa upp ur en och
samma källa. För Gumplowiez är den sociala
livsprocessen en av naturlagar betingad
naturprocess; människan är ”ett stycke
natur”, en del av naturen, som sådan
underkastad en psykisk lika väl som en fysisk
naturnödvändighet, en såväl
socialpsykologisk som social determinism, den förra
uttryckt t. ex. i individens avhangighet av
sin grupp, resp. sina grupper i fråga om
hans uppförande, hans sätt att tänka oeh
handla. Adler underkänner helt oeh hållet
driftens och instinktens undermedvetna
naturlära, åtminstone när det gäller
marxismen. Högst osociologiskt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
