Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhetsgrenar jämto hela raden av
arbetsledare, skogs-, bolags- och kontorstjänstemän
m. fl. Strängt taget är, när det gäller
Nord-sverge, även flertalet inom de
befolkningsgrupper, vilka ytligt sett inte ha någonting alls med
skogsbruket eller dess produkter att göra,
såsom affärsmän, läkare, lärare, bil- och
bussförare o. s. v., ytterst beroende av skogen för
sin utkomst. Fanns inte skogen skulle det
nämligen bli mycket liten sysselsättning även
för dem.
Skogen utgör alltså den stora livskällan icke
endast för Norrland utan även för de
övriga landsdelar, vilka sammanförts under
beteckningen Nordsverge. På senare tid har
emellertid allt starkare farhågor börjat göra
sig gällande för att den hänsynslösa
skogs-skövling, som sedan länge pågått i dessa
trakter, skall ha medfört en så kraftig åderlåtning
av de avverkningsbara skogstillgångarna, att
virkesuttagen snart måste avsevärt begränsas,
varigenom en omfattande arbetslöshet blir
följden, ej blott i skogstrakterna utan även
inom de på skogen baserade industrierna. I
vissa fall ha dessa farhågor också redan
besannats. Bristen på storskog för sågverkens
behov är sålunda ett faktum, som sedan flera
år tillbaka föranlett mer eller mindre
långvariga driftsstopp vid olika sågverk i Norrland,
och för ej så länge sedan bekantgjorde som
känt är Kempekoncernen sin avsikt att helt
nedlägga driften vid Sandviks sågverk, varvid
som orsak angavs att bolaget ej kunde skaffa
erforderlig råvara för att hålla sågen igång.
Andra påtagliga uttryck för att
skogstillgångarna allvarligt börjat sina ha heller inte
saknats. I mitten av förra året ingav
exempelvis Västerbottens läns landstings
industrikommitté en skrivelse till regeringen, vari bl. a.
framhölls att ”kommittén befarar, att inom en
nära framtid en period av arbetsbrist skall
uppstå inom skogsbruket, och att en rationellt
utbyggd trävaruindustri skall tvingas minska
sin produktion eller nedlägga driften på grund
av brist på råvara”. Helt nyligen
uppvaktades också regeringen av en kommitté från
Jämtland och Medelpad, vilken hemställde om
snara statliga hjälpåtgärder i anledning av den
omfattande arbetslösheten bland skogsarbe-
tarna däruppe. Denna kommitté framhöll
bl. a., att ”i de flesta kommuner bero
svårigheterna på att skogstillgångarna börjat ta
slut”.
Farhågorna för skogstillgångarnas bestånd
återspegla sig också i det hastigt påkomna
intresse som statsmakterna börjat ägna dessa
spörsmål. Sedan 1931 ha icke mindre än fyra
stora statliga utredningar företagits rörande
skogsförhållandena, råvarutillgångarna och
försörjningsmöjligheterna m. m. inom den
nordsvenska skogsbygden. Dessa fyra utredningar
äro — nämnda i kronologisk ordning — 1931
års skogssakkunnigas utredning rörande
åtgärder för ett bättre utnyttjande av landets
skogstillgångar (Statens off. utredningar n:r 2,
1933), 1933 års skogsindustrisakkunnigas
utredning rörande råvaruförsörjning,
produktion och arbetarantal m. m. vid
skogsindustrierna (Statens off. utredningar n:r 36/1935),
den förut nämnda av socialstyrelsen företagna
utredningen rörande skogsbygdens arbets- och
lönevillkor, samt slutligen den av 1936 års
skogsutredning företagna utredningen rörande
skogsnäringens ekonomiska läge och åtgärder
för höjande av dess bärkraft (Statens off.
utredningar n:r 53/1938). Dessutom har genom
Arbetslöshetskommissionens försorg vissa
undersökningar företagits rörande
sysselsättnings-förhållandena och möjligheterna att anordna
beredskapsarbeten i skogarna.
Tyvärr måste man konstatera att resultatet
av alla dessa utredningar blivit skäligen
magert. Några verksamma åtgärder till
säkerställandet och förbättrandet av
skogsbygdsbefolk-ningens försörjningsmöjligheter ha inte
föreslagits eller företagits, och någon klar bild av
de nordsvenska skogarnas nuvarande verkliga
tillstånd har man heller inte fått. Denna senare
brist beror uppenbarligen främst därpå att
någon avverkningsstatistik icke finnes att tillgå,
varför det är omöjligt att göra några säkra
beräkningar över . huru hårt skogarna blivit
brandskattade sedan den hittills enda
fullständiga upptaxeringen av landets skogstillgångar
gjordes under åren 1923 till 1929.
1936 års skogsutredning har emellertid tagit
initiativet till upprättandet av en fortlöpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
