- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1939 /
340

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I det av ryssarna ockuperade Västukraina
utdelas % milj. porträtt av Marx, Stalin m. fl.,
massor av propagandalitteratur och 10,000
grammofonskivor.

(Dagens Nyheter.)

för att använda svenska begrepp, kastade sig
omedelbart över problemet om den militära
försvarsorganisationen, och dess omformning
till offensivt vapen. Syndikaten skapade
milisformationer som utrustades och omedelbart
ryckte i fält. Metallindustrin omlades till
krigsindustri — allt på initiativ av
organisationerna. Järnvägsmännens förbund i
Kata-lonien reorganiserade järnvägstrafiken. Post-,
telegraf- och telefonverksamhet övertogs av
hithörande arbetarsyndikat.
Undervisningsväsendet nyskapades av skol- och
universitetslärarnas sammanslutningar. Hälsovårdsväsendet
omdanades av läkarna, sjukhus- och
ekonomi-personalen. De stora godsen ställdes under
kontroll av lantarbetarnas syndikat.
Polisväsendet rensades och reorganiserades och
ställdes under kontroll av arbetarnas
organisationer. Hamnarbetet övertogs av hamnarbetarnas
organisationer och sjötransporten av
sjömännens förbund. De kapitalistiska profitörerna
utmönstrades. Det utbetalades fortfarande
löner, men arbetarna voro sina egna herrar och
sålde icke längre sin arbetskraft till
arbetsköpare. Löneslaveriet var avskaffat, så långt
socialiseringen av produktionsmedlen
genomfördes. Verksamheten inom de olika
industri-och verksamhetsgrenarna samorganiserades och
man skapade planmässighet genom samarbete i
ett sammanfattande ekonomiskt råd. Ledningen

av och bestämmandet över det ekonomiska livet
överfördes till arbetarnas egna organisationer
och genom dessa blevo arbetarna, kollektivt
sammanfattade, självbestämmande.
Kapitalismen likviderades och det lades en solid grund
till en socialistisk produktionsordning.
Arbetarna voro kollektivt sina egna herrar och inga
andras slavar.

Den katalanska staten — vi syssla med det
katalanska området, därför att här var
syndikalismen starkast och här fick revolutionen en
utpräglad syndikalistisk karaktär — fanns
ännu kvar, men knappast mer än till namnet.
Den avkläddes den ena funktionen efter den
andra och regeringen var snart endast en
regering till namnet. Regeringen hade ingen statlig
tvångsapparat till sitt förfogande. Polisen
kontrollerades av arbetarna och
arbetarpatrul-ler behärskade gatorna. Polisen kunde inte
utnyttjas av regeringen mot arbetarna.
Regeringen hade intet militärt maktinstrument till
sitt förfogande. Den gamla armén hade
revolterat och den nya, milisen, byggdes upp och
kontrollerades av arbetarnas organisationer.
Rättsskipningen övergick till folkdomstolar.
När den katalanska regeringen inkallade ett
par årgångar ungdomar i akt och mening att
skapa en ny, statlig militärorganisation,
vägrade dessa ungdomar att enrollera sig i en
statsmilitär apparat och inskrevo sig i stället i
den av arbetarna kontrollerade milisen.

Ekonomiskt och politiskt voro arbetarna i
färd med att förverkliga socialismen under
former, som icke tilläto varken ekonomisk
utsugning eller politiskt herravälde. Den
fortskridande kollektiviseringen av jordbruket
försiggick på basis av frivillig sammanslutning
mellan småbrukarna och bönderna, icke medelst
tvångskollektivisering _ som i Ryssland. Den
kapitalistiska samhällsordningens ekonomiska
och politiska institutioner revos ned bit för bit
och en ny anda, solidaritetens och den
ömsesidiga hjälpens anda, växte fram.

Detta var den syndikalistiska revolutionens
facit. Förvaltandet av tingen avlöste
regerandet av människorna.

VI. Spanska revolutionen dödades

Hur kom det sig då, att denna lovande
revolution blev besegrad? Det kom sig av, att en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1939/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free