Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hitlers plan för
Sydamerika
Hitler leder sitt krig allt närmare det
amerikanska halvklotet. En tysk armé har
redan, som en tyst flodvåg om natten,
uppslukat livsviktiga delar av Syd-Amerika.
Soldaterna i denna invasionsarmé bära endast
Proudhon ser revolutionens uppgift i det nya
näringslivets organisering. Den egentligen
våldsamma sidan hos revolutionen är enligt
hans mening endast den politiska. Den
ekonomiska uppgiften kan inte lösas med ett
våldsamt slag, om inte en politisk diktatur eller
ekonomiskt slaveri och något slags auktoritärt
system skulle uppstå. Nettlau säger
om.Prou-dhons metod: ”Proudhon riktade icke sitt
angrepp mot personer, utan möt institutioner,
som han ville fråntaga till dem flytande safter
oeh därigenom beröva deras kraft. En fästning
kan förstöras oeh dén kan erövras, men det kan
också inträffa ett tredje fall; — att
operationerna föras så, att fästningen kommer att ligga
utanför stridslinjen eller bakom den samt
därigenom förlorar sitt värde oeh blir ohållbar av
sig själv. I ett sådant läge önskade Proudhon
försätta egendomen oeh staten.”
Det väsentliga är, att Proudhon ser den
sociala revolutionen som en organisatorisk
ombyggnad, nämligen som en omorganisering av
cirkulationen.
Tiderna ha ändrat sig så till vida, som
småproducenterna i dag inte längre spela samma
roll som på Proudhons tid. Redan Bakunin
fogade till Proudhons idéer kravet på
expro-priering av den existerande privategendomen
genom en revolution i den moderna
syndikalismens mening.
portföljer, men de äro lika effektiva i en
erövring som massvis av bomber. Det är här inte
fråga om ett blixtkrig, ett anfallskrig med
vapen. Det är ett handelskrig, som hotar att
förstöra Monroedoktrinen och etablera en
fientlig samhällsordning inpå Förenta staternas
knutar, skriver William La Varre i ”The
American”.
Om den engelska bloekaden blir bruten,
kommer en snabb scenförändring att äga rum.
Tyska skepp komma att översvämma Atlanten
på väg mot de Syd-Amerikanska hamnarna.
Jag har iakttagit detta handelskrig, träffat
dess soldater och sett deras vapen. Jag har
tillbringat det mesta av de senaste tjugo åren
i Syd-Amerika. Sedan 1935 har jag utforskat
ett annat slags djungel än den jag avsiktligen
kommit till Syd-Amerika för att utforska —
nazi-intrigemas snårskog, som oförmärkt kryper
Ett experiment av detta slag företogs år
1936 inom en stor sektor av näringslivet i
det antifaseistiska Spanien. Men just detta
experiment visade, att, först då jorden och
produktionsmedlen övergått till folket, börjar den
socialistiska uppgift, som Proudhon ville
skissera: organisationen av den socialistiska
varucirkulationen. Också ett kollektivt näringsliv
kan naturligtvis verka i utsugande riktning.
Därför är socialismens genomförande ett
fördelningsproblem. Marxismen har velat göra
det till en fråga om statsmaktens erövring. Men
också vi, som äro frihetliga få ieke nöja oss
med att helt enkelt överföra
makterövrings-ideologin från staten till näringslivet. Vi
behöva en socialistisk helhetsuppfattning, som
omfattar kollektiviseringen oeh organiseringen
av ett nytt varuutbyte. Det vore lättsinnigt att
tro, att frågan om varufördelningen kan lösas
automatiskt, eller att den ohämmade fria för:
brukningen helt enkelt kan träda i det
kapitalistiska konsumtionssystemets ställe. Denna
teori stammar från vissa hyperoptimistiska
stämningar i arbetarrörelsens barndom.
Proudhons idéer förtjäna därför att åter bli
kända och diskuteras inom våra dagars socialisr
tiska rörelse. Men hittills existerar det enda
försöket att åter levandegöra Proudhons tam
kar i Landauers verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
