Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des i mars 1941. Jugoslavien styckades något
senare och delades mellan Italien och Tyskland.
Därefter krossades Grekland och gjordes til!
en del av det italienska ”livsrummet”.
Men redan faran för krig framalstrade i
demokratierna statstotalitära tendenser.
Demokratin vilseleddes av de totalitära staternas
kraftkoneentration genom diktaturen. I stället
för att ytterligare underbygga och utvidga
demokratin och därmed samla folket mot
diktaturerna, accepterade demokratierna
diktatoriska metoder i tron att därigenom bli starka.
Frankrike suspenderade de konstitutionella
demokratiska rättigheterna såsom förberedelser
till försvaret för demokratin. Genom
full-maktslagar utrustades regeringen med
diktatorisk myndighet. Det regerades genom dekret,
ungefär som i de totalitära staterna. Man
våldförde sig på tryckfriheten oeh satte
munkorg på pressen. Man berövade arbetarna
strejkrätten och genom statsreglerade löner
pressade man ner arbetarnas standard. Man
upprättade arbetsläger, snarlika de fascistiska
oeh ökade utsugningen av arbetskraften till
förmån för kapitalismen. Genom
krigsutbrottet skärptes dessa förhållanden. Redan före
kriget hade man brutit ned folkmoralen. När
nederlaget kom, voterade den franska
demokratin avskaffandet av demokratin oeh
införandet av en totalitär regim.
Hoppet står nu till England oeh Amerika.
Men det ligger i sakens natur, att även
här kommer kriget att bereda vägen för
totalismen. Det moderna kriget är det ”totala
kriget”, oeh detta krig kräver en totalitär
statsmakt med obegränsad förfoganderätt över allt
oeh alla. Kriget driver fram en
utvecklingsprocess av antidemokratisk karaktär. När vi
förutsagt, att icke ens England kommer att
undgå det industriella tvångsarbetet, har man
tvivlat. Nu har denna princip knäsatts. Den
tillämpas klokt och med moderation, men den
tillämpas och bidrar att arbeta för en totalitär
praxis, att undergräva oeh avskaffa
strejkrätten, att frammana statsreglering av lönerna,
att steg för steg avskaffa demokratin och
skapa krigsfaseistiska förhållanden.
Detsamma kommer småningom att ske i Amerika.
Lika väl som man knäsatt statens dispositions-
rätt över de döda produktionsmedlen,
fabrikerna oeh maskinerna, lika väl anser man sig
kunna tillämpa statens disposition över
människan. Men man ser icke, att man därmed
beträder vägen till avskaffandet av de
mänskliga fri- och rättigheterna.
Den krigförande demokratin behöver för det
totalitära kriget den totala kontrollen över
produktionen. Den främjar därför
industribranschernas sammanfogande i korporationer
ungefär efter mönster i de fascistiska
regimerna. Därmed tar man de första stegen till
uppbyggandet av en samhällsekonomi i
fascistisk riktning. Under kriget kunna regeringarna
icke tolerera arbetskonflikter av allvarligare
och störande art. Staten söker därför få
kontrollen över arbetarnas organisationer, vilka
gradvis subordineras statsintresset. Därmed
omvandlas de fackliga organisationerna från
att vara sammanslutningar för
tillvaratagandet av arbetarnas intressen till att vara
sammanslutningar i statens intresse. Därmed
driver man arbetarorganisationerna in på en väg,
som leder till arbetarrörelsens likriktning. Man
går också den vägen, att staten rekvirerar
industriella företag där konflikt utbryter,
varigenom arbetarna komma i ytterligare ofri
ställning, ännu mera beroende av staten.
Dessa tendenser till statens växande makt
över näringslivet och arbetsmarknaden höra
således icke bara hemma i de fascistiska
staterna, de ha också arbetat sig fram inom
demokratierna.
I Amerika bekämpades tidigare den
kapitalistiska tendensen till monopolkapitalism
genom bildandet av truster oeh karteller oeh
liknande sammanslutningar, som eftersträvade
samlandet av den fullständiga kontrollen över
ett visst näringsområde. Den amerikanska
lagstiftningen gick då in för skyddandet av de
liberalkapitalistiska prineiperna. Detta tillhör
nu det förflutna. Den amerikanska
lagstiftningen har under de senare åren befrämjat
sammanslutandet av företag oeh företagare
inom de olika branscherna, men väl att märka
under statens medverkan och kontroll. På
samma sätt söker staten befrämja arbetarnas
organisering och arbetarorganisationernas
sammansmältande till en enhetlig organisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
