Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De frihetliga idéernas
historia
Av H. Rodriguez
År 1913 skrev Gustav Landauer till en
kamrat, som var missnöjd med den frihetliga
rörelsens utveckling: ”Ni vill bara vänta i fem
år på, att idén skall slå igenom? Det är ingen
ståndpunkt alls... Idéer, som slå igenom på
fem år, skulle jag för min del inte vilja hysa ...
Tron hämtar man ur sitt eget bröst och delar
den med människor, som multnat för tusen år
sedan eller mer ..
Den, som arbetar för en rörelse sådan som
den frihetliga socialismen, får sannerligen inte
vara otålig. Den, som har tron på sakens
nödvändighet, kommer att gå in för denna sak
trots alla bakslag och alla katastrofer. Hela
den traditionella socialismen har i dag
drabbats av en katastrof utan like — den totala
förintelsen av alla socialistiska ansatser och
resultat under nära ett århundrade av mer
eller mindre öppet arbete i en hel världsdel. Men
i verkligheten kan det, som långsamt vuxit fram
på hundra år eller mer, inte förstöras på tio
år. Idéer dö inte och det sedan ett århundrade
for stora massor i världen medvetna
strävandet efter fullkomlig social rättvisa och frihet
kan visserligen en gång vegetera underjordiskt
en längre tid, men måste ständigt på nytt bryta
fram för att ta sig uttryek i nya
revolutionära försök till social omgestaltning.
Det gäller särskilt våra frihetliga idéer. Om
också de frihetliga rörelserna i Europa
störtats-i avgrunden, måste det doek sägas, att det
var icke undergången för våra idéer. De fri-,
hetliga minoriteterna inom den socialistiska rö-
relsen i Europa måste nödvändigtvis bli ett
offer för de till den statssoeialistiska riktningen
hörande marxistiska organisationernas
undergång: Spanien ensamt kunde naturligtvis inte
undgå detta öde. Men själva de frihetliga
idéerna äro oförbrukade.
Dessa fakta bli särskilt klara, när man
betraktar de frihetliga idéernas historia. Om
man tar hänsyn till de oändligt många och
växlande former, vari den frihetliga
socialismen framträtt, så är dess livskraft uppenbar.
Utan en kännedom om denna historia är över
huvud taget en kamp för- saken alls ieke
tänkbar, ty till den frihetliga socialismens begrepp
hör dess mångfaldighet och
utvecklingsförmåga. Om den frihetliga rörelsen någonsin
framträdde som avslutad, som om den hade nått
botten av sin andliga och organisatoriska
vishet, vore den död. Vi till exempel anknyta i
det väsentliga till den franska syndikalismens
traditioner, vilken utbildades for ett halvt
århundrade sedan, utbildades vidare i många
länder och genom sin levande förbindelse med den
spanska anarkismen år 1936 riktade världens
uppmärksamhet på sina konstruktiva
ekonomiska oeh politiska krafter. Trots detta
existerade frihetliga tankar redan före den franska
syndikalismen; en senare utveckling kan och
skall åter överträffa många av syndikalismens
idéer och organisationsformer samt sätta nya
i deras ställe. Just då blir det nödvändigt att
fördomsfritt i den oändligt rika anarkistiska
idévärldens anda med skarp bliek för de nya
verklighetéma oeh med en visionär
uppfattning av framtida problem gjuta idéerna och
rörelserna i de former, som motsvara de nya
betingelserna. Också här gäller: bokstaven
dödar, men anden gör levande.
En de frihetliga idéernas historia har
skrivits av, lämplig penna och dess studium
borde i alla länder vara en förutsättning för
rörelsens verksamhet. Vi syfta på Max Nettlaus
arbeten. Tyvärr föreligga de endast på tyska
oeh spanska; deras utgivande på alla språk
är livsviktigt för den frihetliga saken.
Nettlau har sedan ungefär sextio år arbetat
på våra idéers historia. Som han själv
berättar, lärde han känna den anarkistiska rörelsen
på 1880-talet. År 1882 deltog han i sin hem- •
stad Wien för -första gången i ett offentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
