Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bildningskamp och
anarkism
Av C. J. Björklund
Alla reformer och alla förbättringar
av mänsklighetens livsvillkor stå under
samma obarmhärtiga tristesse som är alla
uppnådda mänskliga önskemåls
förbannelser: att förblekna och banaliseras just
i och med upphörandet av och
slappnandet av den viljekamp, som bragt dem
till världen. Men vad som aldrig kan
förblekna, aldrig bli värdelöst, aldrig
an-frätas av banalitet, det är den ideala
radikalismen, som i striden för sanningen
och det mänskligas stegring ser den
värdigaste av alla passioner.
En konstnär, en diktare som blir
steril i svårigheterna är oftast bara en
avslöjad humbug. Hatet, bitterheten, vreden
slår broar till skönheten. Den som, seglar
i stormen av det sköna kommer alltid
fram.
Vilhelm Ekelund. ”Till Lassalles
karaktär”, ”Båge och lyra”
(Les-sing) i ”Valda sidor och essayer
1908 — 1930”.
lämpade vetenskapen. De tider, då folkens öde
avgjordes genom enstaka makthavares
rovgi-righet eller maktlystnad, eller enligt mindre
gruppers egoistiska intressen, måste en gång
för alla vara förbi.
Och just därför är det nödvändigt att
överenskommelser av den internationella politik,
som stöder sig på resultat av geopolitiska
studier eller på slutsatser av demografiska fakta,
eller är uttrycket för folkens fria beslut,
respektera folkgruppernas frihet och
människovärdet.
Mexico City i november 1943.
Våren 1943 hölls ett diskussionsmöte i
Vikto-riasalen i Stockholm över ämnet: Är den
svenska litteraturen vuxen sin tid? Mötet var
ordnat av Svenska Skriftställareförbundet och
Konsumpersonalens bokklubb.
Artur Lundkvist påpekade bland annat i sitt
diskussionsinlägg, att dikten skall göra
människorna medvetna om förändringarna inom sig
och omkring sig i syfte att medverka vid dessa
förändringar. En sådan dikt fyller sin uppgift.
Men dikt är en inre sak, medan statspolitik är
en yttre sak. Dikten skall inte vara ett redskap
för staten utan stå i opposition till staten. De
unga skalderna i den engelsktalande världen äro
anarkister. Anarkism är politik för diktare,
samtidigt som anarkismen inte är någon politik i
vanlig traditionell mening.
Artur Lundkvist är en av vårt lands
förnämsta diktare och kulturkritiker. Jämte
Thorsten Jonsson är han en av de främsta kännarna
av den amerikanska världens skönlitteratur.
Därom vittnar bland annat hans uppsatser i
BLM och Horisont samt boken ”Diktare och
avslöjare i Amerikas moderna litteratur”,
utkommen på KF:s bokförlag.
Den anarkistiska kultursynen finns utbredd i
alla land i olika kretsar utanför de speciellt
anarkistiska sammanslutningarna. En viss del
av pressen och litteraturen har med stor iver
framställt anarkismen som en lära om oordning
och våld. Bombkastare, attentatsmän och
anarkister har gjorts synonyma. Detta har lett till,
att anarkismen i många människors ögon
framstår som ett skräckinjagande spöke.
Tänkande människor som sträva efter
objektivitet hysa en annan uppfattning. De
konstatera, att anarkistiska tänkare, filosofer och
skalder ha funnits i alla tider. Helt naturligt,
därför att i alla människor bor ett stycke
anarkist: en längtan efter oavhängighet och
solidaritet. Hos alla finns känslan för frihetens värde
och den sociala instinkten. I Grekland bär
Kronossagan, grekernas paradissaga, vittnesbörd
om anarkistiska tänkesätt: harmoni genom
frånvaro av herravälde. Till forntidens anarkistiska
tänkare hör Zeno, grundaren av den filosofiska
riktning som bär namnet Stoa. Anarkist är även
Sokrates lärjunge Aristippos, hedonimens
filosof, som utifrån sin njutningslära hävdar den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
