Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avsteg, ty klar antiparlamentarisk
propaganda bedrevs även då som vanligt, även om den
just då inte tog formen av valstrejk.
De minimikrav som 1931 års kongress i
Madrid uppställde beträffande bland annat:
skol-och uppfostringsväsendet, den individuella
friheten, rätten till fri meningsyttring,
föreningsrätten, strejkrätten, var inte några krav, som
man förväntade, att den spanska riksdagen
(Cortes) utan vidare skulle genomföra, utan
dessa krav skulle genomdrivas och lösas genom
proletariatets egen kraft. Att utanför
parlamentet framföra politiska krav och sätta massornas
organiserade kraft bakom kraven, är inte
parlamentarisk verksamhet, utan ett tillämpande
av arbetarklassen direkta aktion.
På CNT:s kongress 1931 fanns visserligen en
opposition, men den kan inte i något avseende
betecknas som partipolitisk.
Det var en opposition inom de syndikalistiska
principernas ram. Det fanns nämligen å
kongressen två strömningar, som under debatten
kommo till meningsskiljaktigheter. Den ena gruppen
var av den meningen, att man måste utnyttja
varje gynnsamt ögonblick för att slå till, för att
driva revolutionen vidare. Den andra gruppen
ansåg det nödvändigt att vidtaga
organisatoriska förberedelser för att bygga upp samhället
genom fackföreningarna, utan staten och
kapitalismen. Först då organisationerna äro i stånd
att införa den nya ekonomiska ordningen,
ansågs tidpunkten för revolutionen given. Det
var den senare gruppen, som stod i opposition.
Bland denna grupp befann sig Ängel Pestana
oeh andra drivande krafter inom CNT. Några
principiella skilj artigheter med avseende på
staten, auktoriteten, parlamentet, militarismen
etc. existerade inte mellan de båda
riktningarna. Båda voro anhängare av den frihetliga
kommunismen.
T det s. k. "DE TRETTIOS MANIFEST",
1 som oppositionen utsände i samband med
denna debatt, deklareras:
"Vi äro revolutionärer, men vi bedriva ingen
kult med revolutionens myt. Vi äro för
kapitalismens oeh statens avskaffande, likgiltigt om
det rör sig om en vit, svart eller röd, oeh vi
vilja inte ersätta dessa makter med en annan
kapitalism eller annan stat. Vi äro fastmera av
den uppfattningen, att den organiserade arbe-
tarklassen genom den ekonomiska revolutionen
måste förhindra varje politisk makt, av vilken
som helst politisk färg att sätta sig fast. Vi
vilja ha en revolution, född ur det arbetande
folkets innersta vilja, sådan den smides i dag,
och inte en revolution, som en del individer vilja
dra oss i oeh vilka — vad de r.u än kalla sig —
dagen efter revolutionens seger nödvändigtvis
skulle bli diktatorer."
Det nämnda klargör i någon mån, vad
tvis-tigheterna inom CNT rörde sig om. Några
skilda meningar fanns således ej angående
ställningen till stat och parlamentarism. Båda
grupper voro motståndare därtill.
CNT har under hela sin existens fört en
medveten och klar antiparlamentarisk propaganda.
Som regel har denna propaganda vid
valtillfällena tagit formen av uppmaning till
arbetarna att inte deltaga i valen, utan förlita sig
på sina revolutionära, ekonomiska
organisationer i kampen för frihet och ekonomiskt
välstånd. Vid ett par tillfällen, vid kommunalvalen
1931 och vid parlamentsvalet 1936, bedrev dock
ej CNT någon speeiell propaganda mot
deltagande i valet, men den vanliga
upplysningsagitationen mot parlamentarismen och de
partipolitiska organisationernas tro på
parlamentarismen och staten, bedrevs dock som vanligt,
även vid dessa tillfällen.
Att CNT vid dessa val inte uppmanade
arbetarna att ej deltaga, ger dock inte
belägg för, att CNT på något sätt tog avstånd från
sin antiparlamentariska inställning. Det hela var
en taktisk fråga och CNT ansåg, att en
"välj-icke"-propaganda i dessa situationer skulle
misstolkas och användas mot CNT och verka
hindrande för CNT:s frammarsch i
fortsättningen. Därför avstod, CNT från
"välj-icke"-propagandan vid dessa tillfällen.
Kommunalvalen 1931 tolkades som en omröstning, för eller
emot monarkin, och skulle under dessa val
republikanerna förlora, så skulle detta kunna
användas mot CNT. Man skulle ha sagt, att CNT
genom propaganda mot valdeltagande blivit
orsak till, att de hatade monarkisterna
fortfarande satt vid makten. För att förhindra detta
argument avstod CNT från sin sedvanliga
anti-valpropaganda vid det tillfället. Som bekant
vunno antimonarkisterna dessa kommunalval.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
