Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppförts med fattiga arbetares små medel, och
därmed en hel del av dën kulturella verksamhet
som drives i dessa lokaler. Polisen skulle ha
rätt att förbjuda offentliga möten, som enligt
dess mening strede mot "lag, sedlighet oeh
anständighet", vilket måste innebära, att
mötesprogrammen måste förhandsgranskas av
polisen. Det skulle således införas en ny
poliseen-sur beträffande folkmöten. En ny
mörkläggningsåtgärd. Vissa bestämmelser skulle
förhindra folkrörelserna att å sina egna hus och
tomter anbringa skyltar, affischer och anslag
rörande sin egen verksamhet. Vissa bestämmelser
skulle förhindra en förening att inleda en
utomhusfÖreläsning eller sammankomst med
unison sång. Polisen skulle ensam avgöra, vad
som ur ordningssynpunkt kunde vara riktigt.
Den skulle omedelbart fatta beslut om mötena
från politiska, estetiska oeh etiska synpunkter.
Klumpedunsen Hemliga Jönsson skulle
upphöjas till diktator i obegränsat omfång över
konst oeh smak. Organisationsarbetet skulle
kvävas i paragrafernas djungel. Vi befinna oss
på en farlig väg mot statskontrollerat
mötesväsen.
Polisminister Erlander har sökt argumentera
för den hestapiska verksamheten.
Exempelvis: före krigsutbrottet fastnade ingen för
spionage. Men redan 1940 dömdes 33 personer,
1941 89 personer. Det visar, hur nödvändig
Hestapo var. Gör det? Glömmer man, att 1940
års lagstiftning förvandlade till förbrytelser
saker och ting, som förut betraktades som de
mest självfallna och naturliga rättigheter, och
att allmänheten fortfarande vägrar att betrakta
så-dana saker som förseelser. Om en svensk
sjöman varit i Tyskland oeh sett förödelsen eller
•upplevt något annat och talar privat om det för
någon tillhörande främmande makt, så begår
han ott "brott", men om han skriver ned precis
samma ord oeh låter publicera dem i en tidning
och på denna väg låter sitt vetande komma till
utländska representanters kännedom, så är han
icke "brottslig". Om man stiftar vanvettiga
lagar, som tillåter polisen antasta ungefär vem
som helst, så är’ det sannerligen ingen konst
att "statistiskt" bevisa polisens nödvändighet.
Polisministern har hävdat, att, om tyskarna
ockuperat Sverge 1940, skulle säkerhetspolisens
funktionärer råkat särskilt illa ut, eftersom de
varit med om att sätta fast tyska spioner. Det
är inte sannolikt. Tvärtom är det synnerligen
antagbart, att Gestapo skulle sökt inkorporera
Hestapo och erbjuda Hestapos funktionärer
fördelaktiga anställningar. Skulle Hestapo
accepterat? Ja, vem kan svara på den frågan?
Däremot råder det icke ringaste tvivel om,
att Gestapo skulle skyndat att använda sig av
de register över oppositionella riktningar
(syn-dikalister, kämpande demokrati, kommunister),
som upprättats av Hestapo och förpassat alla
registrerade till koncentrationsläger oeh
fängelser eller sänt dem till Tyskland för att
långsamt ta livet av dem. Gestapo skulle förstått
att synnerligen uppskatta det arbete, Hestapo
utfört för nazisterna.
Men det var i alla fall Hestapo, som
avslöjade Paulson, anmärker polisministern.
Må så vara. Men vad var egentligen Paulson för
en filur? Paulson kom i polistjänst 1910 oeh
arbetade på spionavdelningen under förra
världskriget. 1933 utsågs han till föreståndare
för polisbyrån, en institution för
övervakning-av utlänningar. Denna byrå, vars uppgift var
rent polisiär, sorterade till en början under
polisen. Den flyttades sedan över till
socialstyrelsen, men uppgiften blev av samma polisiära
art. 1938 införlivades institutionen med
utlänningsbyrån och Paulson flyttades med. När
utlänningsbyrån 1944 bröts ut från
socialstyrelsen, följde Paulson med med samma uppgift
som förut. Hans arbete var polisiärt. Hans
avdelning måste betraktas som en särskild
polisavdelning för utlänningarnas övervakande. Då
inträffar sålades detta: Hestapo avslöjer
Paulson. En polisavdelning avslöjer chefen för en
annan polisavdelning. Polisministern finner
detta särskilt förtjänstfullt. Man undrar:
kanske borde man upprätta en tredje
polisavdelning för utspionerandet av Hestapo? Hela
historien ökar sannerligen icke polisväsendets
anseende.
Det var icke Hestapo, som avslöjade
Dagsposten, och likväl var det uppenbart, att
tidningen var en agentur för Tyskland. Det var
inte Hestapo, som avslöjade värvningen till
tyska krigsmaktens Waffen SS. Den påtalades
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
