- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1945 /
71

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mellan segerstaterna. I fjärran östern
kollidera de stora , rikenas intressen hårt med
varandra; i Europa möter den segerdruckna,
aktiva- ny-ryska imperialismen de anglosaxiska
makternas oeh de europeiska
fastlandsstaternas motstånd, då dessa försöka hålla sina
gamla intressesfärer.

Detta tillstånd oeh de därmed förenade
farorna för världens fred betyda nu emellertid alls
inte, att det inte finns något spelrum för
so-cial-revolutionära oeh radikalt frihetliga
rörelser. Både de breda massornas kamp för sina
materiella intressen oeh strävandena efter att
genomföra den sociala rättvisan liksom också
strävandena att förnya de demokratiska
livsformerna — alltså tendensen att bevara och
utvidga de mänskliga rättigheterna — fortsätta.
Typiskt för efterkrigstillståndet är i detta
sammanhang, att de existerande maktpolitiska
motsättningarna på ett särskilt sätt också utlösa
oeh främja socialistiska och frihetliga krafter.

De senaste månadernas erfarenheter ha
upprepade gånger visat, att Ryssland stöder sig
på de arbetande folkmassorna för att trygga
sina territoriella ■ erövringar eller anspråk,
medan anglosaxarna däremot liera sig med de
besuttna klasserna, ja t. o, m. med resterna av
den europeiska feodalismen, kungarna o. s. v.
Motiven för dessa så motsatta metoder äro
därvid i grund oeh botten rätt likartade, nämligen
av rent maktpolitisk natur. Trots detta
mobiliseras under .alla förhållanden olika politiska
krafter, allt efter vilken maktgrupp det är,
som intervenerar — progressivt eller
reaktionärt — och samtidigt är det karakteristiskt,
att, där Ryssland regerar direkt eller indirekt,
där genomföras t. ex. aktningsvärda radikala
reformer på agrarpolitikens område, medan
demokratin avskaffas till förmån för bolsjevikiskt
ledda "enhetsfronter" eller direkt på grundval
av "ettpartisystemet". Där västmakterna
däremot utöva sitt inflytande, där hämmas
socialrevolutionära folkkrafter oeh undertryckas, om
så är möjligt, men å andra sidan fortfar den
sedan den engelska och särskilt den franska
revolutionen i Europa existerande traditionen
med. demokratiska fri- och rättigheter att äga
bestånd, vilken tryggar politisk representation
för alla folkgrupper och på det ena eller and-

ra sättet också möjliggör socialt reformarbete
oeh fria sociala experiment.

Kan man nu efter världskriget trots livligt
diplomatiskt ränkspel oeh oerhörda friktioner
mellan makterna räkna med en längre period
av relativ fred, så måste man också antaga,
att de stora maktgrupperna inverka på varandra
och ömsesidigt delvis genomtränga varandra.
Som frihetlig socialist måste man-hoppas, att
österns och västerns olika tendenser för folken
utveckla sig till ett gagneligt system:
respektlösheten hos det om också icke socialistiska utan
statstotalitära men dock av en ung
socialrevolutionär tradition närda Ryssland gentemot
kapitalistiska oeh feodala intressen samt den
oövervinnliga styrkan hos den i århundraden
framvuxna oeh fortskridande demokratiska
idén och idén om de mänskliga rättigheterna,
vilken trots alla kapitalismens skuggsidor
fyller den västerländska kulturen; — dessa båda
fakta kunna förenade vara av stor betydelse
för framåtskridandet på alla områden. Som
syndikalister måste vi räkna med båda, och
anknyta till dem. Så till vida kan man säga, att
de världspolitiska spänningarna inte bara inte
omöjliggöra en frihetlig-soeialistisk utveckling
utan rentav erbjuda vissa betingelser för en
sådan utveekling. Naturligtvis inte så, som om
frihet och socialism àutomatiskt skulle
framgå av dessa omständigheter. Men frihetliga
socialister kunna utnyttja dessa betingelser oeh
räkna på dem.

Anarkismen

Tar man nu de olika symtomen på frihetlig
oeh frihetligt-soeialistisk utveckling för den
omedelbara framtidérf under lupen, måste man
visserlig-en därvid inskränka sig till de
västeuropeiska länderna, som stå utanför den
ryska inflytelsesfären. Det som utvecklar sig
osynligt innanför gränserna till det
stalinistiska maktområdet, undandrar sig all
iakttagelse. Också strävanden till internationell
sammanfattning av andliga oeh sociala rörelser
ha tills vidare chanser endast i väster. Ryska
folkrörelser äro i själva verket
statsinstitutioner. Några fria andliga strömningar finns inte.
Endast de ..tillfälliga, ofta plötsligt växlande
"teserna" från regeringen representeras av
skriftställare, som fått i uppdrag att framställa

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:46:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1945/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free