Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Syndikalismen under
debatt
Under de senaste månaderna har man inom
den syndikalistiska rörelsen börjat en
självgranskning av de syndikalistiska doktri-’
nerna och rörelsens allmänna inställning.
Samhället är icke precis likadant i dag som när
man här i landet för 35 år sedan startade den
syndikalistiska organisationen. Det är bara
rimligt att man söker klarhet där man finner
oklarhet, liksom- det kan vara nödvändigt att
företa en viss anpassning till en förändrad
verklighet.
Här nedan följ®- utdrag ur ett-par inlägg
som delvis berör olika saker, delvis diskuterar
samma sak. Det första är ett avsnitt ur ett
inlägg av Evert Arvidsson. Det andra ett avsnitt
av en längre sammanfattning av en diskussion
av A. Kronheffer oeh H. Rödiger. Särskilt
beträffande uppbyggandet av en ny
produktionsordning äro de väsentligt skiljaktiga. Det
kan vara praktiskt att de uppfattningar, som
här komma till uttryck, ställas i belysning av
varandra.
Vi komma i fortsättningen att publicera nya
inlägg för att därmed bidraga till främjandet
av den allmänna debatt om syndikalismens
mål och medel som nu seglar fram.
I. Syndikalismens mål och medei
Beträffande vår ställning till staten så har
på detta centrala och utslagsgivande
område stora taktiska missgrepp begåtts.
Statsfientlighetens negativa sida har starkt
överbetonats. (Koop. Förbundet talar aldrig om
sin "statsfientlighet", men utövar en
omfattande verksamhet i syfte att * begränsa statens
inflytande över det ekonomiska livet.
Jämförelsen haltar naturligtvis, men kan kanske
ändå belysa tankegången.) Städse har det
upprepats med aldrig svikande energi, att
syndikalismen är, st&tsfientlig. I viss och ganska stor
och god utsträckning har också denna
fientlighet motiveratsStaten är olämplig och därför
vill vi ha bort jden.
Åtskilligt svagare har förkunnelsen varit
när det gällt att beskriva vad vi är
anhängare av. Det är sålunda helt klarlagt, att
syndikalismen vill socialismen, medan det är
mindre klart hur denna socialism skall se ut.
Syndikalismen åstundar en ändamålsenligt
organiserad produktion. En
produktionsordning således som i görligaste mån förenar
effektivitet och frihet. Detta förutsätter att
näringslivet förvaltas av dess egna utövare.
Detta sker på så sätt, att varje industrigren
blir ett enhetligt företag [(över sä stor del av
världen som, syndikalismen behärskar, med
universalismen som mål), inom vilket den
lokala självbestämmanderätten bibehålles i alla
de frågor där detta är möjligt. T. ex.
tillsättande av lokal förvaltningspersonal,
arbetstidens indelning (5-timmars-dag med
6-dagars-veeka eller 7-timmars-dag med 4-dagars-vecka
t. ex.) o. s. v.
Dessa syndikalismens jättelika
industriföretag skall skötas med yttersta noggrannhet oeh
perfekt administration; de skall även
garantera varje arbetare (medlem) en lika stor del
av produktionsresultatet.
Härvidlag måste naturligtvis hänsyn tagas
till motbjudande, tunga oeh farliga
sysselsättningar, odrägligt klimat, isolerade orter o. s. v.
Allt detta måste taxeras så, att det svåraste
och farligaste kompenseras genom kortare
arbetstid eller i förekommande fall över lön med
rätt till vila efter viss period. (Alltså kortare
arbetstid i annan form).
Mellan dessa av arbetarna förvaltade
näringsgrenar måste ett organiserat samarbete
upprättas. Det är ju en förnuftsutmanande
inställning att syndikalistiska arbetare skulle
kämpa gemensamt som klass, under ideligt och
berättigat kritiserande av skråmentaliteten, för
att efter klassolidaritetens seger etablera
stri-datnäe industriella förvaltningar.
Den utjämningskassa och förvaltningsfond
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
