Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växlande rolL Vi måste därför formulera vissa
principer i enlighet med vilka vi själva allt efter
omständigheterna vill ingripa i denna process
genom massornas självverksamhet och ge den
en inriktning fefter socialistiska ideal.
Om innehållet oeh syftet med ett
syndikalis-tiskt ekonomiskt program och vår uppfattning
om socialismen måste det gälla, att det skall
utgöra ett frihetligt alternativ, dels till de
auktoritära tankeriktningarnas program, men
dels Också alternativ till den uppfattning, som
vill låta det hela sköta sig självt, den
oregle-räde konkurrensens princip. Det är frågan om
att kunna nå fram till den ideala
kompromisslinjen mellan rätten till frihet för den enskilde
oeh gruppen å ena sidan och å andrå sidan
nödvändigheten av central planering och
reglering i det helas intresse. Sistnämnda är ju
ofrånkomligt i ett på interlokalt och
internationellt varuutbyte oeh dito arbetsfördelning
grundat hushållssystem. Man framhåller vidare
följande detaljer. Före nazismens och
fascismens uppkomst föreställde sig alla socialistiska
riktningar socialismen som total kollektivism i
den ena eller andra formen. Först nu vet man
emellertid, vad det betyder att kollektivistiskt
organisera näringslivet efter ett enda schema.
Experimentet måste under alla omständigheter
få auktoritära följder. Detta utgör en lärdom
för vårt framtida handlande, även om det blir
en organisation som inte kallar sig för stat —
t. ex. en enda facklig organisation — som
övertar hela näringslivet, så blir resultatet med
nödvändighet auktoritär korporativism.
I stället för den totala oeh enhetliga
socialismen måste vi inrikta oss på en av många olika
solidariska livsformer sammansatt socialism,
som ger människorna möjlighet att jämföra
olika systems effektivitet. Den. redan tidigare
ofta av Rocker och Nettlau framförda idén om
experimentets frihet inom socialismen ligger i
den antydda riktningen. Socialismen kan
faktiskt varken vara uppbyggd på en enda
ägande- oeh administrationsprincip eller innebära
lokal kollektivisering.
Vid sidan om den kollèktiviserade sektorn i
näringslivet måste det ges plats oekså för en
privat sådan. Många intellektuella yrken,
hantverk och annat, kan utövas individuellt eller i
små kooperativa fristående företag, i familje-
kretsen o. s. v. Och alla dessa små
producerande enheter måste ha rätt och möjlighet att på
egen risk producera oeh sälja sin produktion
och sina tjänster.
Vad deii kollektiviserade sektorn beträffar,
så måste den ledas av olika organ oeh vara
sammansatt av olika ekonomiska former. Det
kan tänkas att det finns av syndikaten
förvaltade grenar, lokalt eller på större områden
sammanfattade till federativa enheter. Men det
måste å andra sidan också finnas företag, som
ledas av alla invånare inom ett visst territoriellt
område, och där arbetarna trots
självförvaltning står i ett tjänande förhållande till den
intresserade t enheten. På vissa områden kan
således arbetarna övertaga produktionen "för
egen räkning", på andra får de endast förvalta
den i allmänt uppdrag. Det kan dessutom
finnas konsumentägda och privata
fördelningsföretag samt konsumentägda
produktionsgrenar, inom vilka också producentkooperativa
förvaltningsformer är möjliga, trots att
konsumentorganisationen står för själva företaget.
Kreditväsendet, valutafrågor, internationell
handel måste vara sarnhällsreglerade
respektive kontrollerade. Heia det nationella och
internationella näringslivet måste med det
centrala men genom motsvarande representativa
korporationer kontrollerade organ inrikta sig
på vissa planer. Inom dessa måste man tänka
sig, att de olika företagsformerna i viss
utsträckning konkurrerar med varandra och får
tillfälle att tävla med - sina produkter eller
tjänster och bära risk och ansvar för sina
respektive verksamheter.
Med hänsyn till lantbrukets roll i
socialismen betonas bl. a,: socialismen varken kan
eller behöver, kollektivisera lantbruket totalt oeh
efter enhetliga riktlinjer. Stora kollektiva
prodüeentkoopèrativa företag i stället för
storgodsen å ena sidan och kooperativt efter olika
riktlinjer sammanslutna individuella lantbruk
kan komplettera varandra.. Kollektiva
lantbruksföretag kan också grundas och ledas av
kommuner och andra områdesenheter eller av
konsumentorganisationen.
Frågan om förhållandet mellan
syndikalismen och konsumentkooperationen måste tas
upp till principiell diskussion, har det också
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
