Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spansk syndikalism
och demokrati
Av Helmut Rüdiger
i.
Framställningarna av den spanska
syndikalismen lida i allmänhet av ensidighet. Det är
så mycket mera beklagligt, som syndikalismen
som en levande framtida folkrörelse till stor
del kan bli beroende av en rätt förståelse av
den spanska utvecklingen. Det räcker
naturligtvis inte att citera den spanska
syndikalismens principförklaringar, officiella
resolutioner och statuter. De innehålla vanligen sådant,
som också återfinnes i den icke spanska
rörelsen. Men vill man förstå den spanska rörelsens
innersta väsen, måste man lära känna de
stämningar, känslor oeh drivkrafter, som ieke äro
att finna i de officiella resolutionerna. De
spanska syndikalisterna äro inga resolutionärer
utan revolutionärer, som stå mitt i det spanska
folkets praktiska verksamhet. Utan,att känna
de spanska problemen, svårigheterna,
stämningarna, motsättningarna, den iberiska mystiken,
allt som synes gåtfullt och fantastiskt kan man
bara framställa en CNT utan själ, utan
klappande hjärta, en CNT som icke existerar.
Utan att förlora sig i generaliserande
betraktelser om den spanska nationalkaraktären kan
man genom mångårig kännedom och praktisk
erfarenhet av den spanska rörelsen dra den
slutsatsen, att genomsnittsspanjorern icke är
någon analytiker. De spanska kamraterna
äro’besjälade av en brinnande kampanda och älska
ljudande deklamationer och stora idéer, men i
sin praktiska verksamhet ådagalägga
kamraterna en förbluffande, kraftfull oeh klar politisk
instinkt och ett lidelsefullt verklighetssinne.
Man söker sig en väg till praktiskt frihetligt
handlande utan att förfalla till opportunism.
Man besitter en utpräglad förmåga att åter
lämna eftergifternas väg och återvända till en
principiell hållning, så snart idéerna själva
komma i fara och rörelsens innersta väsen
hotas. En sådan rörelse vandrar aldrig en med
resolutioner stensatt väg. Dess livsyttringar äro
mångskiftande oeh variabla, ofta fulla av
logiska motsägelser, som förbluffa främlingen.
Problemet CNT förstår man först, när man
ser det inifrån, när man förstår, att det här
egentligen icke är en "organisation" eller en
"teori" i arbete utan något oändligt mycket
större och kraftfullare: den vitala, organiskt
växande frihetsdriften hos ett folk. Denna kraft
har djupare rötter än resolutionerna eller IAA:s
principförklaring eller Bakunins idéer. Den har
rötter i de iberiska stammarnas gemensamma
traditioner och har utvecklats under många
århundradens strider.
Den spanska monarkien störtades genom det
kompakta folkmotståndet mot Primos
diktatur, som kom till makten 1923. Mot slutet av
20-talet gick en våg av soeiala strider, av
strejker, av politiska kupper oeh
sammansvärjningar över landet. CNT hade stor andel i dessa
aktioner, men var ingalunda den ensamt aktiva
parten. CNT stod under denna period i
intimaste kontakt med alla andra antidiktatoriska
riktningar. Den sista stöten erhöll monarkien
genom de allmänna kommunala valen i landet
den 12 april 1931. Vid dessa val förde CNT
ingen valstrejkspropaganda. De folkmassor som
påverkades av CNT deltogo i valen, som också
meningen var. Orobon Eernandez förklarade
senare mycket riktigt: Man betraktade detta val
som en allmän folkomröstning om monarkiens
vara eller icke vara. Att en del anarkistiska
kamrater senare kritiserade denna taktik
förändrade ieke det faktiska förhållandet. På
försommaren 1931 höll CNT sin
reorganisations-kongress. Man stod inför valen till en
grund-lagstiftande riksdag. Kongressen antog en
resolution, i vilken den andemeningen kom till
uttryck: Den kommande cortes (riksdagen) är
resultatet av en revolutionär aktion, i vilken
vi tagit en framstående del. Därför äro vi
berättigade och förpliktade att ställa krav på
cortes. (Det skedde genom ställandet av en rad so-
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
