Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De olika
koopera-tionsarferna
Av Folke Fridell
Man kommer inte förbi den kooperativa
rörelsen som en av folkrörelsernas
mäktigaste företeelser. Och man har heller ingen som.
helst anledning att.försöka komma förbi den.
Är det så, att det mellan kooperationen och
den frihetliga socialismen förefinnes väsentliga
likheter — någonting som för övrigt erkännes
av icke så få aktiva kooperatörer — då är det
ett helt naturligt intresse att denna
korrespondens av oss ytterligare accentueras; skulle det
däremot förhålla sig på det viset, att det
mellan kooperationen oeh den federalistiska
socialismen finns så stora hinder och motsättningar,
att dessa inte kunna överbryggas, då bör ju
också detta förhållande klargöras.
Beträffande den kooperativa rörelsens
karaktär torde det vara tillfyllest att hänvisa till
Anders Örnes definition, vilken också har den
fördelen att vara godkänd av den kooperativa
alliansen:
"Kooperationen är ett ur deltagarnas
omedelbara intresse för varor och tjänster
framsprunget ekonomiskt system. Den framträder
i form av företag, upprättade av personer,
som önska begagna sig av själva den
verksamhet, företagen driva, för befrämjande, av sin
hushållning eller yrkesutövning.
Kooperationens motsats är vinsthushållningen, som är en
organiserad form av företag, vars ägare
betraktar frambringandet och fördelningen av varor.
blott som medel att skaffa ägarna själva vinst."
Denna Örnes definition är intressant ur två
synpunkter. Dels visar den klart oeh tydligt,
att kooperationen syftar att nå ett
samhällstillstånd, där vinsthushållningen är ersatt med
samarbete mellan individerna, dels att man
också räknar produeentkooperativa
sammanslutningar som en kooperationsart.
Detta att kooperationen så klart reserverar
sig mot vinsthushållningssystemet och till oeh
med sätter detta som en motsättning till
kooperationen, vederlägger redan från början den
uppfattningen, att kooperationen skulle utgöra
något slags modern upplaga av
manehester-liberalismen.
Den kooperativa alliansen är som bekant en
internationell sammanslutning av
kooperationer och innesluter olika arter, d. v. s.
konsument- och producentkooperation. Rektor
Stolpe räknar f. ö. med tre olika arter av
kooperativa rörelser i sin studiehandbok: "Kooperativa
grundsatser oeh problem" — nämligen
konsumentkooperation, producentkooperation och
arbetareproduktionsföreningar. Huruvida
några arbetareproduktionsföreningar äro anslutna
till alliansen, kunna vi just nu inte ge besked
om.
Enligt Stolpe finns det hos samtliga
dessa kooperationsarter någonting
karakteristiskt kooperativt, någonting som ger dessa
rörelser deras koopererande karaktär. Detta
kooperativt karakteristiska är den s. k.
öppenhetsregeln. För konsumentkooperationens
vidkommande innebar denna, att företaget skulle
bereda varje varuförbrukare möjlighet att bli
medlem. Inom producentkooperationen
innebar öppenhetsregeln, att alla producenter inom
branschen kunde ansluta sig. Inom
arbetare-produktionsföreningarna slutligen, innebar
öppenhetsregeln, att det kooperativa företaget
måste antaga som medlem varje arbetare i
branschen, som företaget hade möjlighet att
bereda lönande sysselsättning.
Vi återkomma längre fram i artikeln till
dessa definitioner av de olika kooperationsarterna.
Än så länge nöja vi oss med att konstatera, att
man hävdar öppenhetsregeln som ett
nödvändigt attribut till kooperationen. Utan denna
öppenhet blir det heller ingen kooperation.
Av dessa tre arter är säkerligen
konsumentkooperationen den betydelsefullaste, därför att
den är störst oeh därför att den kanske också
är renlärigast oeh mest kooperativt konsekvent.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
