Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska andan. Endast ett dumhuvud, som
stöter sig på terminologin, kan förneka, att
Ros-selli härmed skisserat vårt gamla
frihetligt-soeialistiska ideal. Om man utgår från denna
synpunkt,, få de "fri- och rättigheter" som
vunnits i kampen en helt annan betydelse än för
den klassiska marxismen. Socialisten, som
stirrar sig blind på den "ekonomiska strukturen",
ser i kampen om friheten i bästa fall striden om
ett verktyg, en taktisk position, som har ett
övergående värde för genomförandet av det
socialistiska slutmålet (så som de tillfälliga
ledarna betrakta det — som sin egen
makterov-ring. Man erinrar sig, att t. ex. Lenin fore
makterövrandet fann lidelsefulla, ja,
begeistra-de ord för pressfrihetens värde, men förhånade
pressfriheten som ett kontrarevolutionärt
kälk-borgarkrav, så snart han var vid makten.) För
övrigt finns, enligt Rosselli, en ständig
motsägelse inom själva marxismen, som visserligen
teoretiskt förnekar frihet oeh rätt, men som för
agitatoriskt uppiggande av massorna praktiskt
aldrig känt ett annat argument än
appellerandet till just dessa "moraliska kategorier",
Sitt kapitel om den nya liberala socialismen,
som den föresvävar honom, inleder han med
den tyvärr alltför berättigade anmärkningen:
"Den marxistiska socialismens successiva avnöt-,
ning har tyvärr inte åtföljts av en ansträngning
till kraftig rekonstruktion. Den gamla tilliten
har krossats, men- blev inte ersatt av en annan
och ny sådan...." Endast isolerade symtom tyda
på ën ny frihetlig socialistisk uppfattning. Som
utgångspunkt för en ny syntes tjänar den
nuvarande arbetarrörelsens praktiska realitet och
alla strävanden som vilja förhjälpa en
frihetlig livsuppfattning till genombrott. Alla aktivt
frihetliga, alla effektivt revolutionära krafter
i. historien, alla till social förnyelse, i frihet
strävande element inom den nuvarande
samhällsordningen, tjäna förverkligandet av postulatet
för den liberalism som utmynnar i socialism.
Men det vore felaktigt att för alla tider
fasthålla vid Marx’ abstrakta klasschema,
Utkristalliserandet av två från varandra fullkomligt
skilda enhetliga klasser "proletariat" oeh
"bourgeoisie", som Marx förutsåg, har inte
inträffat; den sociala strukturen har blivit mera
komplicerad. En del av bourgeoisin har en
maktställning, som den måste berövas, om socialis-
tiska förnyelser ska kunna genomföras; andra
delar av bourgeoisin äro dock bärare av sociala
funktioner, som inte kunna undvaras. Det
schematiska ropet: "Ned med det borgerliga
samhället!" måste kompletteras med insikten om,
att man i grand och botten inte kaii förstöra
mer än, vad man är i stånd till att medelst
nyuppbyggnad omedelbart ersätta. Det gäller
att göra arbetarklassen duglig till övertagandet
av sociala funktioner; i utbildandet av dessa
dugligheter måste man se socialismens
huvuduppgift. Med orden "Proudhon vuelve’..."
avslutar Rosselli detta kapitel. (Proudhon
återvänder, kommer tillbaka.)
"Erfarenheterna från kriget oeh
efterkrigstiden (det första världskriget) — de ryska
erfarenheterna i synnerhet — ha lett till
övergivandet av det gamla centraliserande,
kollek-tivistiska programmet, som gjorde staten till
den universelle administratören, till kontrollören
av allas fri- och rättigheter", skriver Rosselli.
Ingen människa tror i dag på den
apokalyptiska ankomsten av en ny värld efter en
plötslig- egendomsförändring; Det är gamla sågo?.
I stället erkänner socialismen i dag
nödvändigheten av utvecklingen av många bredvid
varandra löpande i och-för äig autonoma sociala
företagsformer: kommuner, kooperativa
föreningar, fackorganisationer, gillen, blandade
företagsformer under offentlig kontroll i olika
former, även individuella och familjebetonade
näringsformer — allt efter de särskilda
traditionernas och teknikens art — måste i all
månggestaltighet känneteckna socialismen.
Endast de väsentliga sociala tjänsterna kunna
centraliseras i staten •— det finns alltså ingen
enhetlig, allt omslutande formel för
socialiseringen. För vissa industrier är för övrigt inte
förändringen av egeadomsordningen det
utslagsgivande, utan "det mest viktiga problemet
är demokratiseringen av fabrikens liv oeh
kontrollen av den tekniska oeh soeiala ledningen
i kollektivets intresse."
Den liberala metoden syftar dithän, att alla
sociala grupper "administrera sig själva
liksom individerna, utan intervention av tvång
eller förmyndarauktoritet". Den socialistiska
rörelsens uppgift är "skapandet av en atmosfär
som ger människorna impulsen att utöva sin
högsta förmåga, att skapa institutioner som för-
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
