Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell demokrati
Av Herbert Anckar
Frågan om industriell demokrati har
glädjande nog rönt en mera allmän
uppmärksamhet än vad man för endast något år sedan
vågade hoppas. De farhågor som eventuellt
funnits att det snöpliga slut, som debatten om
vidgat arbetarinflytande över företagen fiek
efter förra kriget, skulle ha minskat intresset
för att ta upp samma fråga till diskussion på
nytt har lyckligtvis inte blivit verklighet.
Att frågan aktualiserats är förvisso enbart
glädjande. Däremot är det inte alltid man har
anledning att känna tillfredsställelse med det
sätt varpå den aktualiserats. Uttrycket
industriell demokrati är alltfort ett svävande
begrepp oeh på sina håll tycks man inlägga en
betydelse däri som i varje fall inte alls
överensstämmer med vad vi syndikalister syftar
till, då vi talar om arbetarkontroll inom
produktionen.
För oss syndikalister är uppgiften inte bara
att propagera för den industriella demokratin
som sådan, vi måste också klart precisera
vilka fordringar denna industriella demokrati
måste uppfylla för att kunna godtagas av
arbetarna, oeh helst bör vi också ånge på vilket
sätt den industriella demokratin måste
utformas för att fylla det uppställda måttet.. För
denna gång skall vi emellertid ägna
uppmärksamheten mera åt problemets negativa sida
d. v. s, söka ånge hur en industriell
demokrati, som förtjänar denna benämning, inte
får vara beskaffad. Det kan nämligen redan
på detta stadium av diskussionen vara
nödvändigt att ha ögonen öppna för de
fallgropar som lurar även på den ekonomiska
demokratins område.
Det har på sina håll kunnat konstateras en
viss förståelse för den industriella
demokratin även på företagarehåll, och vid hastigare
påseende kan ju detta förefalla som ett
glädjande tecken. Företagarna tycks alltså ha
blivit medvetna om att det inte längre går att
hålla utvecklingen tillbaka när det gäller
arbetarnas inflytande över det ekonomiska livet
och därför beslutat sig för att lika gott först
som sist finna sig i det oundvikliga, anser
man.
En sådan tolkning av arbetsköparnas
stundom annonserade "förståelse" för
arbetarkontroll vid företagen skulle emellertid vara
förhastad. Vad som ligger bakom intresset från
det hållet är väl närmast en spekulation av
det slag som lär ha dikterat exempelvis de
franska arbetsköparnas villighet att gå med
på inrättandet av produktionsråd vid företag
av viss storlek. Nämligen förhoppningen att
man på det sättet skall lyckas köpa sig fri
från något som man anser vara ett ännu värre
ont. Detta värre onda som det gäller att köpa
sig fri ifrån är den direkta statskontrollen,
vilken genom den pågående s. k.
socialiserings-debatten kommit att resa sig som ett hotande
spöke framför den fria företagsamheten.
Kunde man genom frivilliga överenskommelser
med arbetarna få fram någonting som
åtminstone inför den allmänna opinionen såg ut som
offentlig insyn i kapitalismens sätt att
förvalta sitt pund, så skulle därmed stämningarna
för statlig kontroll ha svårare att vinna mark.
Nu är det visserligen, sett ur syndikalistisk
synpunkt, i oeh för sig ingenting felaktigt i
att på frivillighetens väg söka få fram ett
system som kan ta vinden ur seglen för en
utveckling vars avigsidor vi syndikalister är
klart medvetna om. Den vidgade makt åt
staten som kontrollen över det ekonomiska livet
med nödvändighet måste medföra är ingenting
att eftersträva, generellt sett. Men bakom det
kapitalistiska intresset för en frivilligt
etablerad "samhällskontroll" under namnet
industriell demokrati ligger förvisso den
förhoppningen att denna form av "samhällskontroll"
skall bli betydligt lättare att hålla i schack
oeh vid behov manövrera ut än vad den
statliga kontrollen måste bli. Alltså: man
uppfattar industriell demokrati såsom en kompro-
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
