Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-övervintrings-demokrati-]{+övervintrings-
demokrati+}
Av Folke Fridell
Det finns två slag av demokrater, som:man
tydligt kan särskilja. Tillspetsningen mellan
dessa blir mer markerad under krigs- och
kristider. Man har därför just nu efter kriget
rikhaltigt jämförelsematerial.
Till den ena gruppen hör de — oeh vi
frihetliga socialister kan med en viss stolthet
konstatera, att vi är med bland den kategorin — som
tror på demokratins styrka också i kampens och
motgångens tid, men som samtidigt hyser,
tvivel på, att ett demokratiskt tillstånd är
någonting miljöopåverkat och naturevigt för vissa
folk eller vissa grupper av folk.
Den andra gruppen av demokrater anser
visserligen också demokratin värdefull och kanske
omistlig som historisk kulturtillgång, men endast
under den tid då fred oeh soeialt lugn råder.
Det . är dessa anpasslingar, som hyser den
uppfattningen, att demokratin måste gå under
jorden vid kritiska tillfällen och slå upp sina
oskuldsfullt blå ögon först, när friden och
fredén är återställd. Dessa senare måste — som
en konsekvens av sin första uppfattning —
samtidigt tro, att demokratin inte kan
påverkas av miljöstämningar eller sabotage från
samhällsinstitutioner och sociala grupper utan
att den kan övervintra som björnen i idet under
obehagliga ödestider för att lika frisk oeh äkta
uppstå igen på den tredje dagen, efter det
rövaren korsfästs.
Från syndikalistiskt håll har vi förut många
gånger framhållit det lättsinniga i en dylik
tolkning av demokratiens väsen. Yi har för-
sökt göra gällande, att demokratins
accepterande av icke-demokratiska metoder med
nödvändighet måste leda till raka motsatsen av vad
man kanske åsyftar. Just under tider då den
demokratiska livsåskådningen är hårt trängd
mellan diktaturens sköldar, måste den
demokra-., tiska renlevnadens konsekvens skärpas till det
yttersta.
För oss är det angenämt, att vi för denna
vår uppfattning finner resonans hos en så
betydande kuiturgestalt som professor Torgny T.
Segerstedt, vilken i Samtid oeh Framtids
novembernummer under rubriken Det nazistiska
arvet och vår kultur för fram synpunkter
överensstämmande med våra. Segerstedt formulerar
uttrycket krisdemokrater oeh delar sedan upp
dessa i två kategorier, pedagogdemokrater och
över-vintringsdeTnokrater. Till den förstnämnda
kategorien hänför professorn sådana, som i
krisdemokratin såg ett pedagogiskt
värdeförhållande, såsom en framtida anpassning till ett
ieke-demokratiskt system, som ansågs
oundvikligt.
Det ligger nog en hel del i denna definition
av .pedagogdemokraterna. Säkerligen fanns det
många människor i det här landet — också på
ledande platser — som under de första
krigsåren, oeh då nazismens stöveltramp bredde ut
sig allt mer och mer, förlorade tron på
demokratins livsmöjlighet för framtiden oeh böjde
sig för det till synes oundvikliga: en totalitär
och nazistisk värld, och därför också i
krisdemokratins åsidosättande och suspendering av
verklig folkmakt såg en övergångsbrygga och
en neutralisering mellan demokrati och diktatur.
I likhet med Segerstedt kan man kanske
påstå, att pedagogdemokraterna är skäligen
ointressanta, därför att de i själva verket aldrig
varit demokrater, men en värdesättning av
deras verksamhet och en analys av, hur långt
deras halvnazistiska tänkesätt satt spår efter
sig inom den demokratiska uppfattningen i
allmänhet, är nog av behovet påkallad. Även
ointressanta människor oeh idéuppfattningar
kan vara nog så farliga.
Beträffande övervintringsdemokraterna går
Segerstedt djupare in på problemen oeh
visar större intresse, därför att man enligt hans
mening här har att göra med verkliga demokra-
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
