Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
som sedan kan räkna på större intresse hos
tänkande arbetare och socialt intresserade
intellektuella, kanske också andra
medelklasselement, hör utan tvivel den frihetliga
socialismen i dess olika uttrycksformer. Såväl den ännu
blygsamma aktivitet som den gamla
syndikalistiska rörelsens (FAUD:s) överlevande redan nu
utvecklar, som högintressanta symptom i vissa
fristående tidningar — t. ex. Der Ruf, Mänchen
— tyder på denna möjlighet:
För att kunna bilda sig en uppfattning om
frihetligsocialistiska idéers framtida utveckling
i Tyskland är det av vikt att veta något om
den tyska frihetliga socialismens «historia.
Faktiskt har nämligen Tyskland inte bara
alltid haft en om än minoritär så dock
aktiv och intressant anarkosocialistisk rörelse,
utan det specifika tyska bidraget till de
frihetligsocialistiska idéernas utveckling är också
från internationell synpunkt av största
betydelse. Att den internationella syndikalismens
principförklaring — Internationella
Arbetar-Associationens idéer — utformats i Tyskland,
närmare bestämt av Rudolf Rocker som 1 sin
tar stått i intimaste kontakt med den tyska
syndikalistiska arbetarminoriteten, torde kunna
citeras som bevis på vårt påstående; men det
kan även påpekas att andra frihetligsocialistiska
strömningar — tt. ex. ett nytt intresse för
Proudhon under 19-hundratalets första årtionde
— haft sina utgångspunkter i Tyskland
(Gustav Landauer); denna idériktning har säkert
ännu en framtid för sig. Just nu griper
Proudhons grundidéer på nytt de tänkande, socialt
intresserade kretsarna i Frankrike, andra
latinska länder kommer att följa i detta spår, i
England har dessa idéer aldrig dött, och i Tyskland
skymtar de i den spirande nya idédebatten.
De frihetliga strävanden som hittills spelat
en mera framträdande roll i Tyskland, d. v. s.
sedan rikets tillkomst år 1871, kan grupperas
i tre huvudgrupper: 18-hundratalets heroiska
kämpande anarkism, den senare fackliga
lokalism som funnit sin mest framskridna
utprägling 1 anarkosyndikalismen efter första
världskriget, och som tredje gren den
individualistiska och proudhonistiska riktning som dels
utmynnat i kooperativ experimentalsocialism, dels
funnit värdefulla litterära uttryck som
socialrevolutionär individualism (Stirner-Mackay).
en gamla kämpande anarkismen anknyter
framförallt till John Mosts resliga gestalt,
och därmed också till angloamerikansk
anarkism. Ty fastän John Most under hela sitt liv
skrivit på tyska, hade han dock sin verksamhet
under avgörande årtionden förlagd först till
England och senare till USA, där han även
fått inflytande på de nationella rörelserna, inte
bara de tyska och judiska invandrarna.
Teoretiskt var Mosts anarkism en tämligen realistisk
syntes av Bakunins kollektivistiska och
Krapotkins vidare syftande kommunistiska ideal.
Närmast karakteriseras han dock genom sin
fanatiska revolutionstro och sin aggressiva
agitation, ”Gudspesten” kan här citeras såsom
exempel på Mosts mentalitet. Mosts tidning
”Freiheit” utövade, först från London, senare från
USA, det avgörande inflytandet på den
militanttyska anarkismen under Bismarcks tid.
Annars härstammar denna tids tyska
arbetaranarkism från Schweiz, där tysktalande
grupper tagit första initiativet till en tysk frihetlig
arbetarrörelse. Reinsdorf, Emil Werner och
Rinke var rörelsens mest kända representanter i
Tyskland. Reinsdorf blev dess martyr. När 1883
den tyske kejsaren och samtliga tyska
delstatsfurstar skulle mötas för att högtidligt inviga
nationalmonumentet Niederwalddenkmal vid
Rhen, försökte han organisera ett
dynamitattentat som skulle spränga monumentet och
hela den höga församlingen i luften. Han
misslyckades, greps och avrättades år 1884.
I Die Autonomie skapade sig rörelsen senare
ett eget organ i Tyskland, och Der Freie
Arbeiter som utkom t. o. m. 1933, var denna
anarkistiska tendens” senaste uttryck i tysk
arbetarrörelse. Grupperna omkring Der Freie
Arbeiter propagerade för Krapotkins anarkistiska
kommunism.
En annan tendens i tysk frihetlig socialism
är av fackligt ursprung. Under Bismarcks
antisocialistlagar bildade sig en oppositionsriktning
1 fackföreningsrörelsen, kallad för lokalisterna.
Under Gustav Kesslers och Fritz Katers
energiska ledning bildade dessa grupper senare (år
1897) Freie Vereinigung Deutscher
Gewerksechaften (Fritt Förbund av tyska
Fackföreningar). Kessler var arkitekt, Kater
byggnadsarbetare. En intellektuell som bidrog till rörelsens
idéella utveckling var Raphael Friedebeorg. Tio
Ul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
