Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunnit något genom gruvornas förstatligande.
Att gruvorna växlat ägare gör honom inte till
en fri man. Hans ekonomiska läge förblir
detsamma. Men politiskt förlorar han under det
nya systemet friheter och rättigheter, som han
hade under det gamla. I de nationaliserade
företagen är han moraliskt ansvarig inför
staten, sin ”egen sociala stat”. Strejker fördömes
som brott mot den av honom själv tillsatta
samhällsmakten. Staten som ägare är en
mäktig herre och svårare att tas med än den
private ägaren.
den nya staten är arbetarens läge fullt av
motsägelser. De fascistiska länderna är
besegrade, Socialister och kommunister regerar
överallt. Men statens maktbefogenheter gentemot
det arbetande folket är större i den sociala
staten än de var i den borgerligt-liberala. De
fascistiska staterna är borta, men den
totalitära regimen lever vidare i de demokratiska
länderna,
I Tyskland hindrades ett revolutionärt
utbrott genom ockupationsmyndigheterna. De
västra ockupationsmakterna vill förhindra en
extrem vänsterkurs. Den östra
ockupationsmakten behöver ingen revolution, den sätter i
alla fall sitt folk till makten. I östra Tyskland
utrotas nazisterna, men det oaktat är man långt
avlägsen från demokrati. I västra Tyskland
gör man sig lustig över den långsamma
avnazifieringsprocessen: ”Tolv års nazistvälde”,
vitsar man, ”och 988 års avnazifiering, det blir
Goebbels tusenåriga rike”.
På det ekonomiska området har hittills inte
mycket förändrats i Tyskland. I de avträdda
områdena i öster exproprierades de tyska
storgodsägarna. Men denna expropriering skedde
till förmån för ryssar och polacker. Den har
därför mera en nationalistisk än en social
karaktär. I Berlin har några storföretag, bl. a.
Siemens & Halske, ställts under
kommunalförvaltningens kontroll. Om de allierade skulle
tillåta bildandet av en ny tysk riksregering,
skulle säkert talrika industriföretag komma att
nationaliseras.
Även i västra Tyskland har man börjat med
socialisering. De hessiska gruvföretagen har
överförts i kommunal ägo för att hindra
bergverkens oriktiga exploatering. För närvarande
vacklar man mellan statsdrift och kommunal
416
förvaltning. Man överväger också att tillsätta
en gemensam rättsinnehavare mellan
fackföreningarna, kommunen och staten.
en tyska industrien kommer i framtiden att
bli mindre betydande än förr. Talrika
industrianläggningar har = förstörts genom
krigsbomberna. Krigsindustrien har nedlagts.
Maskinparken på skeppsvarven och hela
fabriker har nedmonterats och transporterats till
Ryssland. Patent och produktionsmetoder har
spritts över hela världen. Ett stort antal tyska
vetenskapsmän, tekniker, ingenjörer och
kvalificerade yrkesarbetare sysselsättes i de
allierades industrier, huvudsakligen i Sovjetunionen
och Förenta staterna. Allt detta bidrar till att
försvaga den tyska industriens
produktionsförmåga.
Men dessa åtgärder har ingen
socialrevolutionär karaktär. De tyska arbetarna har
emellertid inte rubbats i sin socialistiska inställning
genom det hitlerska förtrycket.
Expropriationen av junkrarna och överförandet av vissa
industriföretag i kommunal ägo vittnar om
viljan till socialistiskt uppbyggande. De tyska
arbetarna tycks nu vilja korrigera felen vid
1918 års revolution, som lämnade junkrarna
och industririddarna i besittning av sin
egendom. De politiska arbetarpartierna däremot,
socialdemokraterna och kommunisterna och
särskilt deras ledare, fortsätter idag samma
obegripliga politik som före Hitlers
makttillträde. De vill rikets centralistiska enhet och en
stark statsauktoritet.
De erfarenheter och sociala experiment, som
gjorts i andra europeiska länder, tycks inte
ha gått alldeles spårlöst förbi det tyska
proletariatet. Bildande av kolchoser efter ryskt
mönster tycks inte ha praktiserats i den
sovjetryska ockupationszonen. Ryssarna själva tycks
inte vara ivriga att införa sina metoder i de
av röda armén besatta områdena. Junkrarnas
gods fördelas bland bönderna som privata
småbruk och drives inte vidare som
kollektiviserade storbruk.
Misselisen överensstämmer skapandet av en
småbrukarklass bättre än existensen av
storgodsägare med den sociala rättfärdighetens
krav. Men privat jordegendom är även i form
av småbruk grundvalen för den samhällsord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
