Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialismen förr
och nu
Av Augustin Souchy
I.
Use de 82 är, som förflutit sedan Första
internationalen bildades, har
arbetarrörelsen befunnit sig i en ständig ström av för-
"ändringar och detta både ifråga om de
socialistiska teorierna och det dagliga livets praxis.
Numera är arbetarklassens majoritet i alla
länder organiserad, och fackföreningarna är
direkt eller indirekt påverkade av socialistiska,
kommunistiska eller frihetliga idéer.
I många länder har de socialistiska partierna
kommit till makten och regeringarna, som stöder
sig på arbetarmassorna, har haft möjlighet att
1 praktiken pröva riktigheten av sina teorier.
Den socialistiska världsbilden blev mönster för
sociala experiment eller, med andra ord, utopien
blev försöksobjekt. Snart framträdde två
riktningar, en radikal och en moderat.
Redan efter första världskriget lämnade so-
.cialismen teoriens stadium för att omsättas i
praktiken. I Ryssland segrade marxismens
radikala flygel. Bolsjevikerna tilltvang sig
genom våld, list och tvång ledningen av
revolutionen och organiserade på sitt sätt en ny social
ordning. Enligt marxistiskt recept förvandlades
privategendom till statsegendom. Av storgodsen
skapades statliga kollektiv, och även
småböndernas produktion ställdes under statlig
uppsikt. De industriella företagen sammanslogs till
statstruster och ställdes under central ledning,
som underordnade landets hela näringsliv under
statens intresse i enlighet med en enhetlig
statsplan. Denna politik har bildat skola under
namn av ”statlig planhushållning” och har ko-
plerats i andra länder, i första rummet de
fascistiska.
I en rad andra länder, i första rummet
Tyskland och Österrike, fick den moderata
socialismen hand om den offentliga makten. De
socialdemokratiska partiernas ledare sattes på
ledande platser i regeringen genom de arbetande
massorna, som var missnöjda med sina
traditionella herrar och nu trängde sig fram.
Behärskade av trånga vyer och utan mod att ta upp
striden för de ursprungliga socialistiska idealen,
vågade de socialistiska ministrarna inte omsätta
sitt eget program i praktiken, och den
kapitalistiska ordningen, som förut angripits som
ovärdig, kunde obehindrat utveckla sig vidare
under skydd av de nya makthavarna.
Det fanns också länder, där de socialistiska
partierna kom i spetsen för regeringen genom
folkets vid allmänna val uttryckta förtroende.
Sociala förbättringar, som föreslogs av
socialistiska riksdagsmän i parlamenten,
genomfördes. Tidsandan var gynnsam för reformer, och
sociala förändringar genomfördes också i
länder, där socialisterna inte hade majoritet.
enna utveckling hade sina följder i alla
länder och påverkade den sociala
organisationen i allmänhet. Till slutet av förra
århundradets tredje kvartal var staten en
organisation, som uteslutande stod i de besittande och
maktägande klassernas tjänst. Men under
trycket av massorna, som var påverkade av
statssocialistiska idéer, ändrade sig statens karaktär.
I de demokratiska länderna skapades sociala
inrättningar, som medförde vissa lättnader för
de undertryckta klasserna. Genom statens
försorg infördes ersättning för olycksfall i arbetet,
sjuk- och ålderdomsförsäkring. Av de
offentliga myndigheterna kontrollerade
skiljedomstolar bemödar sig att i godo reglera tvistefrågor
mellan arbetare och företagare beträffande
löner, arbetstid och allmänna arbetsvillkor.
Därvid söker man utjämna motsatserna mellan de
exploaterade och exploatörerna utan att dock
avskaffa dem. I några länder har
kommunalstyrelser och regeringar beviljat
penningunderstöd åt arbetslösa, och i progressiva stater har
industriarbetarna laglig rätt till betald semester.
Alla dessa mått och steg betyder att förra
århundradets ”liberala” stat helt eller delvis
försvunnit. I dess ställe har trätt tjugonde år-
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
