Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje makten
Av Karl Mörne
et är en av de verkligt stora tragedierna
för mellankrigstidens och den här
efterkrigstidens internationella arbetarrörelse, att
socialismen kommit i vanrykte genom
BSovjetstaten. Hack i häl följde en markant splittring
inom den antifascistisk-antinazistiska världen,
en splittring som i sin tur blivit till förfång för
det demokratiskt-socialistiska genombrottet.
Borgerligheten och de klasser, skikt och
grupper som roterar kring vad man har vant sig vid
att kalla reaktionen, har onekligen vunnit
svängrum på bekostnad av den mot tyranniet
till höger och vänster så nödvändiga samman-
hållningen. Borgerligheten och reaktionen har
vunnit betydande framgångar som
”samhällsbevarande” makter efter hand som den
sovjetstatliga pseudokommunismen blev rättesnöre
för kommunistpartierna världen runt.
Kommunistpartierna har skyltat som en antifascistisk
maktfaktor, men husbondens politik, made in
Moskva, har ofta nog struntat i den skylten.
Moskvakommunismens pakt med den tyska
nazismen har varit ett betydelsefullt vägskäl för
denna = sovjetstatlig-egoistiska maktpolitik —
men någon ”vändpunkt” var den inte precis.
Sovjetsvek mot antifascismens ideal har
förekommit långt tidigare och det har upprepats
senare. När Kominternskylten nymålades och
stalinisteentralen genom =<ett enkelt tryck på
knappen åstadkom ”Kominform” , hade inte
antifaseismen fått en ny chans, utan en ny
förvrängning i födelsedagspresent. För
antifascisterna-antinazisterna världen runt har
emellertid frändskapen med den aktivt
demokratiska och till sin upprinnelse antifascistiska
folkvilja, som också är med i ”kommunisternas”
(stalinisternas) led, under åren allt mera blivit
till ett ohyggligt problem. Bortsett från vad
centralen i Moskva och pamparna i Kominform
ämnar göra av de resp. kommunistpartierna
gon revolutionär generalstrejk, åtminstone inte
1 Barcelona, där fascisterna gjorde sin kupp på
en söndag. De möttes i stället av gevärssalvor,
när de kort efter midnatt lämnade sina
kaserner. Den gången gjorde emellertid FAT ingen
”kupp”. I stället bildade den stöttruppen i en
stor revolutionär folkrörelse.
Or därmed är vi framme vid den verkliga
revolutionen, som enligt vår uppfattning
är en politisk företeelse. Kampen i Spanien
gällde ursprungligen den politiska demokratins
försvar. Den sociala revolution som utbryter
för att införa en fullkomligt ny ekonomisk
ordning, är en myt, hur mycket än politiska
revolutionära omvälvningar kan betyda för socialt
och ekonomiskt framsteg. Den frihetliga
socialismen i dess olika gestalter, anser vi, skulle
frigöra sig från en föråldrad föreställning om
soeial engångsrevolution som medför en
omfattande eller t. o. m. en slutgiltig social
nydaning. I stället ska den befatta sig med en grund-
lig, kompromisslös kritik av den bestående
socialordningen, och i mån av möjlighet göra
konstruktiva insatser som kan förbättra
massornas sociala och ekonomiska läge under
bevarandet av friheten och för frihetens ständiga
utvidgande, ja, med friheten som utgångspunkt
och metod. Denna kamp kommer att vara av
reformatorisk, om man vill reformistisk
karaktär så länge som eller överallt där utvecklingen
präglas av organiska utvecklingsmöjligheter
utan våldsamma brytningar och
sammanstötningar; men den kan också anta former av
revolutionär strid i länder och under
omständigheter som kännetecknas av feberaktiga politiska
kriser, ekonomiska sammanbrott, nationella
katastrofer, under hela grupper av länder
omfattande skakningar i samband med krigiska
händelser m. m. — först i sådana situationer
får skillnaden mellan reformister och
revolutionärer en konkret innebörd, medan den annars
ibland urartar till frasmakeri.
(Forts.)
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
