Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell demokrati.
Av Albert Jensen.
I.
pr INDUSTRIELLA
DEMOKRA-tien är samtidigt ett mål och ett medel.
Det är kanske någon som frågar hur nn
sak både kan vara mål och medel. Om
någonting är ett mål, så innebär det ju, att
det är något man strävar efter och som
man således icke är i besittning av. Är det
således ett mål, som jag icke är i
besittning av, så är det följaktligen icke ett
medel, ty ett medel kan det först bli, när
jag är i besittning av det oeh således kan
bruka det. Är det återigen ett medel, så
innebär det att jag kommit i besittning
av det, oeh det upphör då att vara ett
mål. Det måste således antingen vara ett
mål eller ett medel*, det kan ieke vara
bådadera.
Resonemanget är logiskt och bestickande,
och likväl måste jag vidhålla, att den
industriella demokratien både är mål och
medel.
Om vi skulle fastställa, att
producenter-nas industriella självstyrelse är den
industriella demokratiens egentliga innebörd, så
kunna vi samtidigt fastställa, att detta äi‘
ett mål för den syndikalistiska rörelsen?
strävan. Alltså är den industriella
demokratien ett mål.
Men detta är den fullkomliga industriella
demokratien.-
Oeh liksom den politiska demokratien
kan existera i mer eller mindre
fullkomliga former, så kan också den industriella
demokratien göra det.
Allting är relativt här i världen. I
förhållande till det absoluta envälde, som
fordom härskade i fabriken, låt oss saga för
ett århundrade tillbaka, så kan det
förhållande, som nu råder på fabriken,
betraktas som en om oekså mycket begränsad’
demokrati, ty arbetarna ha tillkämpat sig
ett visst medinflytande oeh företagaren är
icke längre den enväldige, som han
fordom var.
Om vi taga begreppet demokrati i den
vanliga bemärkelsen av folkvalde, så skulle
industriell demokrati innebära folkets välde,
eller bestämmande inom industrien. Folket
inom industrien är arbetarna. Vi veta att
det icke råder något folkvalde inom
industrien för närvarande, men vi veta också, att
det icke längre råder något absolut envälde.
Folket inom industrien, d. v. s. arbetarna,
har faktiskt geium sina
organisationer tillkämpat sig ett visst
medbestämmande på arbetsplatserna beträffande arbetstid,
arbetslön och andra villkor. Arbetsköparen
kan icke diktera dem vilka betingelser som
helst. Han måste höra arbetarna, han måste
överlägga med dem, taga hänsyn till deras
önskningar och vilja, han måste träffa
överenskommelse med dem. Detta är en
begynnande demokrati.
Detta arbetarnas medbestämmande kan
utvidgas, oeh arbetarna sträva ständigt att
utvidga denna medbestämmanderätt. Den
tanke, som för gillesoeialister och
syndika-lister ligger bakom strävandet efter en
alltmera utvidgad industriell demokrati (d. v.
s. en alltmera utvidgad
medbestämmanderätt) det är, att den begränsade industriella
demokrati, som vi kunna tillkämpa oss, skall
bli ett m.edel till att mogengöra
arbetareklassen för övertagandet av hela den
samhälleliga produktionen, således ett medel till
genomförandet av den fullkomliga
industriella demokratien. Den förvärvade
ofullkomliga industriella demokratien skall bli ett
medel till den fullkomliga demokratien.
Det ar på detta sätt den industriella
demokratien samtidigt blir ett mål och ett
medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
