Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det mexikanska folkets kamp
för frif)et oc§ bröd.
EU bidrag 1111 fjislorien om våld, förlryck ocQ blod.
Av Emil Agge.
ii.
» B 1917 STOD DOCK CAIUiANZA
x \ segrande och han gav då landet en
mycket liberal konstitution, vilken som vanligt
dock i det mesta stannade på papperet.
Där återfinnes den famösa artikel 27 som
sedan blivit så- mycket omskriven och som
i huvudsak innehåller följande punkter:
1. Angående fastställandet av egendomens
ursprung konstateras, att jorden och
vatten-platserna från början tillhörde nationen,
vilken överlämnat äganderätten till enskilda
personer, varigenom den privata
äganderätten uppkommit.
2. Fastslåendet av principen att
nationen kan ge egendomsrätten en form, som
befordrar det allmännas väl, d. v. s. lika
fördelning av egendomen. Med andra ord
utvidgning av begreppet det allmännas väl
i förhållande till den gamla konstitutionen.
3. Bestämmelser angående begränsning av
de större godsens ägor.
4. Exproprierande av jord, skogar och
vattenplatser, som kommit i privat ägo mot
lagen av den 25 juni 1856. Återinlösningen
bör ske på administrativ väg.
5. För att ge byarna behövlig jord bör
till dem överflyttas sådan jord som
nationen kan disponera.
6. Alla sedan 1876 utfärdade
koncessioner och privilegier, vilka ha till följd
anhopning av mark och vattenplatser, varav
följer att landet kommit i enskilda händer,
måste revideras och om de draga med sig
allvarliga faror för det allmännas \?äl, böra
de förklaras ogiltiga genom expropriation.
7. 8. Begränsade möjligheter för utlän-
ningar, religiösa sällskap och aktiebolag m.
fl. att erhålla jord.
Denna lag föregicks av lantarbetarnas
direkta aktion över stora delar av landet.
Man exproprierade haziendor och fortsatte
arbetet som förut men gemensamt utan
någon ägare. Men så kom lagen. Jorden
måste för all del ”legalt” överlåtas till folket
och så hörjades igen rofferiet, som under
Carranzas sista tid satt i högsätet som förr.
Samma skräckmetoder användes, man var
lika frikostig med förläningar åt generaler
oeh andra storpampar som knusslig mot
byarna. Till år 3919 hade till regeringens
agrarkommission inkommit 1,102
ansökningar om tilldelning av kommunal jord, av
dessa kunde blott 230 behandlas och blott
111,065 hektar jord gavs åt peonema. Men
samtidigt erhöllo en del generaler vardera
flera tusen har.
Regeringens rädsla för att ge byarna
jord till gemensamt brukande avspeglas
också tydligt i strävandena att gynna
uppkomsten av mindre, egna jordbruk, vars
innehavare skulle bli ett stöd för den heliga
privata egendomen. Likaså uppmuntrades
arrendesystemet, som framför allt tog den
formen att arrendatorerna lämnade hälften
av sin produktion till markägaren.
(Medieros kallas dessa arrendatorer.) På så sätt
kunde en hel del stora godsägare
fortfarande njuta av en ”arbetsfri inkomst”.
EN NY REVOLUTION.
Under sin sista regeringstid var Carranza
helt i händerna på militärerna och kapitalis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
