Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det mästa, som han härvid fordrar, måste sökas hos
Prästerskapet, så lärer det ankomma uppå Consistorierne, at derom
föranstalta och kunde altså deras härvarande deputerade blifva hörda
i Statsdeputationen i fall det skulle dit remitteras, hvilket han ej
ville vara emot, änskiönt han, för sin del, ej hade något
betänkande, at genast bifalla detta förslag. Och hvad isynnerhet
angår de erfordrade rapporter om gångbara sjukdomars natur och
beskaffenhet, så lärer meningen ej vara, at någon som icke är
Medicus, skulle gifva en Historiam morbi, utan allenast nemna
dem med de namn, som de Populariter kallas.»
På landtmarskalkens förslag remitterades betänkandet till
sekreta utskottets statsdeputation, som erhöll uppdraget att
»der-vid höra vederbörande.»
Sedan frågan om en reorganisation af den så att säga
be-folkningsstatistiska bokföringen i Sverige sålunda redan väckts
vid riksdagen, inkom till sekreta utskottet det inom
vetenskapsakademin utarbetade memorialet om menighetens talrikhet i
Sveriges rike. Det föredrogs vid utskottets sammanträde den 6
februari 1747. Så kortfattadt än det dervid förda protokollet
enligt sedvanligheten är, framgår ändock ur detsamma, hvilket spändt
intresse och liffigt bifall vetenskapsakademins afhandling inom
utskottet väckte.
Statssekreteraren Gabriel von Seth gjorde sig till
utskottets tolk, då han yttrade, att »Wetenskaps Academien förtiente
heder och tack för den möda de welat gifva sig med et så
nyttigt och ingeniust arbete». Han hemställde, »om icke
Se-creta Utskottet ville igenom ett skriffteligt swar til Academien
betyga sitt nöje deröfver», — »hvarmed en stoor del Hrr
Ledamöter instämde.»
Öfverintendenten Carl von Horleman höll före, »at
emedan uti en välbestält Regiering, Politie Inrättningarne böra stödia
sig på fömufftiga grundsatser och kundskapen om landets
styr-kia i anseende til des Inbyggares antal är en af de förste och
förnämste, som Regieringen bör äga, detta Betänkande för den
skuld, kunde upgifvas til Kongl. Maijrt med begiäran, at det måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
