Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ges förste kristne lärare». Och vi återfinna en
nyårsnatts predikan 1929—1930, vars anslag lyder: »På
en av det gångna årets mörkaste dagar antecknade
jag i min almanacka, att vi skulle ägna denna årets
sista timme åt glädje och tacksamhet över Guds
trofasthet», samt kungörelsen om Ans gar s firandet och
Augustana-minnet midsommaren 1930.
Om de olika talen och skrifterna i denna samling
sakkunnigt kommenterades och den historiska
situation, under vilken de talades eller skrevos, bleve
klarlagd, skulle resultatet bliva en intressant
levnadsteckning. Här skall endast påpekas talet i
svenska församlingssalen i London 1911. Det hölls
på hemvägen från universitets jubileet i St. Andrews
i Skottland, där bland andra Nathan Söderblom och
Harald Hjär ne mottagit hedersdoktorsvärdigheten.
Deras färd hade gått över Salisbury, där en
minnesgärd hade nedlagts vid John Wörd$worth’s,
biskopen av Salisbury, nyss redda grav, den man som
skrivit svensk kyrkohistoria och som var
ordförande i Ärkebiskopens av Canterbury kommission för
nattvardsgemenskap mellan de engelska
och-svenska kyrkorna. Under denna för Nathan Söderblom
så betydelsefulla resa hade »svenska kyrkans
uppgift inom kristenheten i stort såsom samlande och
enande» klarnat för honom, enkannérligen dess
uppgift att vara en förstående medlare mellan den
engelska kyrkan, från vilken Sverige alltsedan
kristendomens första tid i vårt land mottagit så
mycket for både lära och liv, och reformationens kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
