Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - II Förkastandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad är att säga om här anförda slutledning, som
står i mer eller mindre tydligt sammanhang med
bergspredikans eskatologiska art? Äro
bergspredikans sedligt religiösa föreskrifter, det vill säga den
äkta ursprungliga kristendomen, ett Over Evne?
Skall mänskligheten efter den underbara drömmen
om gudsriket, som Jesus drömde en gång, övergå
till dagordningen, ungefär som man lämnar den
undermättade, uppjagade atmosfären i första delen
av den norske diktarens nyssnämnda verk för det
lugna, i världen saliga kulturlivet i den andra
delens slut? Måste bergspredikan äga samma öde i
den kristna odlingens historia som mutatis
mutandis i Islam den ortodoxa, juridiska tradition, som
representeras av fukahå, och som enligt allas
erkännande var användbar blott under Islams trenne
första årtionden 632—661, och därefter skall kunna
tillämpas först, när Mahdin kommer?[1] I Kristi tid
var bergspredikan duglig och möjlig. Även Frans
av Assisi har, menar man, tagit den efter orden
och i solbeglänsta Umbrien förskaffat ny lydnad åt
den galileiske mästarens underbara ord. Han kunde
det, emedan förhållandena voro så primitiva och
outvecklade. Måhända vill man även giva den
moderna tidens ypperste Franciskuskännare, pastor
Paul Sabatier, någon rätt i hans entusiastiska
förhoppning, som uppbär hela hans vetenskapliga
möda, att genom den nya, av kyrkan systematiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
