Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - VII Jesu bud om äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu en synpunkt bör göras gällande. Att av
äktenskapsbrott sluta till äktenskapets upplösande
är att tillmäta det kroppsliga livet en alltför
dominerande betydelse.
En sedlighet, som förmår trots synden i svåra
former fasthålla den äktenskapliga förbindelsens
helgd, kan icke födas av statens lagbud. För
hjärtanas hårdhets skull måste staten tillåta skilsmässa
och därmed följande rätt till nytt äktenskap. Ty
sådan skilsmässa är det i Matt. 19 fråga om. Blott
skillnad till säng och säte är här ej alls på tal. För
att förhindra ett värre ont, måste
äktenskapsskillnaden göras, icke för lätt, men dock icke omöjlig.
En alltför stor yttre stränghet i lagstiftningen i detta
stycke åtföljes gärna av större förslappning av
äktenskapets helgd.
Emellertid är även staten för sin del intresserad
av att icke de äktenskapliga förbindelsernas
löslighet gynnas av en allt för slapp lagstiftning. De
ständiga hustrubyten, som blivit på modet, äro ej
ägnade att tillknyta och helga familjens band och giva
det uppväxande släktet del av hemmets välsignelse.
Thomas från Aquinum (Summa, suppl. partis
tertiæ, quæst. LXVII, art. I, II) påpekar med rätta, att
avkommans väl fordrar enligt naturen, att makarne
ej skiljas.
En annan fråga är, huruvida kyrkan bör icke blott
tillåta, att makarna för sitt andliga väl leva
åtskilda, vilket ju är en stundom nödig och nyttig åtgärd,
utan även sanktionera verklig skilsmässa i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
