Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för ögonen, då huvuden flögo, då hästar med brak
störtade till marken, men han själv som berusad ven
fram genom kulvissel och svärdsblink, huggande
omkring sig åt alla håll utan att märka mothuggen.
Mer än en gång förvånades fadern också över
Andreas, då han såg hur denne bara för sin glödande
hänförelses skull kastade sig in i vågspel, som varje klok
och kallblodig man skulle ryggat tillbaka för, och blott
med sin rasande blinda dumdristighet gjorde
underverk, som slogo de stridserfarna med häpnad. Den
gamle Taras förvånades och sade:
»Också den gossen är en duktig krigare — måtte
bara fienden inte ta honom! Han är ingen Ostap, men
en bra krigare, mycket bra.»
Det beslöts att hären skulle tåga raka vägen på
staden Dubno, där det enligt hörsägen fanns gott om
kronokassor och rika innevånare. Efter halvtannat
dygn var vägen dit tillryggalagd, och saporogerna stodo
utanför stadsportarna.
Innevånarna hade beslutat att försvara sig till sista
blodsdroppen, de ville hellre falla på torg och gator
framför sina trösklar än släppa fienden in i sina hus.
En hög jordvall omgav staden; där den var lägre reste
man stenmurar, byggde hus för batterier eller
palissader av ekbjälkar.
Garnisonen var stark och ansvarsmedveten.
Saporogerna gingo med hetta till storms mot utanverken,
men möttes med skurar av skrot. Synbarligen ville ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
