Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ur tuberkulosens och tuberkuloskampens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(enligt andra beskrivningar även från hjarnan) på
lungorna och fräta sönder dem. Sjukdomen är ofta
förenad med hög feber ("mycken onaturlig hetta")
och har genom feber och frysningar en viss
frändskap med frossan ("den heta kallsjukan").
Detta är bilden av långt framskriden, febrande
lungsot. Om sjukdomens smygande förlopp, dess
tidigare stadier, hade man sannolikt ingen aning på
denna tid.
Botemedlen mot sjukdomarna hämtades
företrädesvis från växtvärlden. Man studerade olika örters
"dygder och krafter" och beredde läkande dekokter
och mixturer, som ofta innehöllo många olika slag
av örter. Läkeböckerna innehålla uppgifter om en
mängd växter, som ansågos välgörande mot lungsot.
Den äldsta bevarade ordinationen för lungsjukdomar
lyder sålunda: "För hosta och bröstvärk skall man
taga lakrits, bjugg (korn), isop och fikon lika delar,
koka i starkt öl eller i vatten, dricka det varmt både
morgon och afton och sätta socker till, om man det
haver." Bland den stora mängd av örter och
örtdroger, som anbefallas mot lungsjukdomar må blott
nämnas purjolök och vitlök, vallmo, salvia, åbrodd,
kanel, fänkål, myrra, nässla, körsbärskåda och saffran.
En och annan gång förekomma Æefföreskrifter
såsom följande: "Var som får tråsot och kraftlöshet och
haver stor hetta invärtes, han skall gärna dricka
getmjölk fastande och kvinnomjölk, om han den får. Han
skall icke äta salt mat eller salt smör, icke peppar eller
ättika, ej senap i sin mat, det gör bölden uppå
lungorna större. Han skall äta ung ked och ungt lam
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
