Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 2. Kamratkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 i ELEVSKOLAN OCH DE KUNGLIGA TEATRARNA.
En annan gång, då den unga flickan
tjänstgjorde såsom statist, kom Frans Hedberg bakom
scenen och fastnade i mörkret på en i golfvet
placerad skruf och utbrast förargad : »Tusan,
sådana dumheter!» — »Ja, det är då riktiga
räf-saxar, de lägga ut för herr Hedbergl» sade
lilla Hilma, som stod bredvid. På nyårsdagen
kom Edvard Stjernström, som då gasterade på
sin gamla dramatiska teater, till Hilma och
»önskade henne godt nytt år, samt mycket arbete,
goda roller och att det måtte gå framåt för
henne och att hon snart måtte förtjäna sig en
applåd!» — »Jag får önska direktören detsamma!»
svarade lilla Hilma och neg så vackert.
Förlåt mitt sega minne, lilla Hilma! Utan
skämt, så voro ni båda ett par goda flickor och
ett par förtjusande »parhästar!»
Så hade vi Selma L., ett barn ännu, som
knappast fått lång klädning, en liten slank figur,
men med ett ansikte som i mycket påminde om
Elise Hwasser. Selma L. hade lämnat baletten
för att gå in vid elevskolan, ty hennes håg
siktade högt, och att hon icke bedrog sig skola vi
snart se.
Bland de manliga kamraterna, vill jag här
nämna Kalle Strandgren som hade gifvit sig hin
på att bli sångare och peta ut Oscar Arnoldson.
Ja, ja, tenor hade han, men förskräcklig var den
att höra.
»När man har mitt ’instrument’, så är det
ingen fara!» sade alltid Kalle, och »instrumentet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
