Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 4. Stackars Pålle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 ELEVSKOLAN OCH DE KONGLIGA TEATRARNA.
tronade i soffan i inre rummet, berättande om
väder och vind, om ett nytt sätt att använda
morötter, samt framför allt om sin
förhoppningsfulle sons blifvande konstnärsbana.
Slutligen kom den enkla supén och med
den följde skålarna. Tal och parentation hörde
naturligtvis till högtidligheten, och af denna
anledning hade man också inbjudit en gammal
notarie, ett original, som jag alltid ser framför
mig. Lång och mager hade han mycket tycke
af en vägvisare, ty armarna stodo alltid
horison-telt ut, så snart han öppnade munnen. Hans
ansikte pryddes af en praktfull näsa, som
skiftade i blått och gredelint och i hvilken han allt
som oftast ryckte med en viss djupsinnighet.
Han brukade alltid hålla näsduken i hand, såsom
en präst, då han höll tal.
»Nu är det er tur, herr notarie,» hviskade
pappa S. i det han stötte honom i sidan.
Notarien harklade sig, steg fram till bordets
öfre ände, visserligen med något osäkra steg, ty
han hade ganska flitigt tullat så väl
punschbuteljerna som brännvinsflaskan, men dock med
den suffisans som af en van talare väntas.
Notarien fattade sitt glas, i det han
uppmanade gästerna att göra sammaledes.
»Mitt herrskap! Mina damer och herrar!
Jag vill påstå, att Gud fader var världens förste
bokbindare I»
Ett sorl af förundran genomlopp rummet
vid denna oväntade nyhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
