Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Teaterdirektören C. I. Selander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som “i ungdomens vår“. Som ung var
Selander vid flere landsortsteatrar och, om jag
icke bedrar mig, började han sin bana på
40-talet såsom elev vid de kungliga teatrarna,
men som han ingenstädes med sin “talang“
lyckades vinna någon vidare framgång och
som han dessutom längtade efter själfständighet,
beslöt han sig för att skapa eget teatersällskap.
Men Selander var såsom teaterdirektör
af en särdeles anspråkslös natur. “Att
draga omkring med stora sällskap, — det går
icke“ — sade Selander, “Se gu’ da’ då’!“ — detta
var hans stående ordspråk. — “Nej, man
skall hafva ett litet honett sällskap på högst
fyra personer, då kan det möjligen bära sig“
— och den principen blef Selander trogen i
alla sina lifsdagar. När han kom till en stad
eller köping och behöfde tillfällig förstärkning,
så tog han några dilettanter för aftonen,
hvilka mot en liten ersättning eller några
fribiljetter åtogo sig utförandet af birollerna.
Man kan således finna, att Selander var en
stor finansier, hvilken väl förstod att hushålla
med kassans tillgångar, och icke heller
bortskämde han sin publik med onödig lyx på
scenen och dyrbara uppsättningar. Enkelt och
allvarligt skulle allt vara och såväl spel som
styckenas utrustning lämnade plats för den
rikaste fantasi. Det lilla “honetta“ sällskapet
bestod vanligen af Selander själf, samt två
unga manliga konstadeptvagabonder och en
ständigt “underbar kvinna“, som gubben
Selander uttryckte sig. “Den underbara kvinnan“
tog Selander, enligt sin medfödda Don
Juan-natur, själf helt under sitt personliga
skydd och tillät ingen nalkas henne. Äfven i
repertoarväg var gamle Selander utprägladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
