Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMP.
65
varmt, då hon tyckte han hade rätt, mildrade der
hon så kunde, eller såg mildt förebrående på honom
med sin allvarliga, sorgsna blick, då hon fann att
han gick för långt.
Han skrämde henne ofta med sin häftighet, så
att tårarne stego henne i ögonen. Hade det varit
någon annan än han, skulle hon ha gått bort, ut
i skogen eller upp till vindsgluggen och sedan slutit
sig envist inom sig sjelf under långa dagar, ty
Lindas sårbara känslighet gjorde henne inbunden
ända till halsstarrighet. Men nu gömde hon sig i
stället i hans famn, medan hennes hjerta stod stilla
af förskräckelse och hon icke kunde säga ett ord.
Detta lugnade honom genast, ban fördömde
sin tanklöshet och lofvade att icke skrämma henne
mera. Och Linda kysste hans händer, då hon åter
vågade andas ut, och log emot honom genom
tårarne. Det var så ljuft att kyssas varm efter den
isande förlamning, hans uppbrusande häftighet nyss
förut framkallat. Hon visste icke sjelf, hvarför hon
alltid blef så förskräckligt rädd, äfven då hans
hetta alls icke gälde henne. Hon sade, att det
kändes i bröstet, som om en tråd ville brista.
Månne hennes kärlek hängde på den tråden?
Ove hade ej obetydligt smittats af Lindas
fantastiska åskådningssätt, och han fann det icke
osannolikt, att hennes hjerta skulle brista för en hård
blick, och så småningom lärde han taga sig bättre
till vara. Men inom honom jäste det och sjöd af
obrukade lifskrafter. Han var för ung och för stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
