Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - V. Episkopal insats i teologiens tjänst - 1. Tegnérs syn på sitt biskopskall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
ordinära åtgärder: »Det är sant, man kan ej hoppas uträtta
något väsentligt, så länge våra akademiska institutioner äro
som nu, och i synnerhet seminarierna, som borde vara en
praktisk inrättning, där man utövade den teori man först inhämtat,
nu tillika måste utgöra den enda teoretiska bildningsanstalten
för våra präster; varigenom händer att dessa, åtminstone i
humaniora, komma okunnigare ifrån akademien än de reste
dit.» Seminarieinstitutionen upphörde emellertid 1831 och
prästbildningen anförtroddes helt åt teologiska fakulteten. I
brev till Wingård av den 18 april 1833 skriver Tegnér: »I
avvaktan på de underverk teologiska fakulteterna händanefter
skola åstadkomma för prästbildningen, har jag här fogat den
anstalt, att prästkandidaterna på stället få genomgå en 3
månaders kurs i Theologicis, innan de admitteras till examen.
Dogmatik och exegetik ha sina bestämda lärare, domprosten 13 har
tagit pastoralteologien och jag den historiska .. . Mina herrar
kolleger tycka väl ej mycket om det nya besvär jag sålunda
ådragit dem och som upptar 3 à 4 timmar i veckan för varje;
men då jag själv otvivelaktigt gjort mig mest mödan, så
skämmas de naturligtvis för att säga nej ... Inrättningen är ännu
i sin linda, och även om den framdeles utbildar sig och stadgas
väntar jag mig dock därav ingenting annat än
kompendieläsning och encyklopedi; men även detta är bättre än den krassa
okunnighet som nu råder.»14
Denna Tegnérs imponerande insats för prästbildningen i
sitt stift är för vårt vidkommande av stort intresse. Den visar
nämligen, hur allvarligt han själv tog det med teologien. Å
ena sidan kan den betraktas som det praktiska resultatet av
de teologiska studier, som han nu sedan åtta à nio år tidvis
med stor energi bedrivit. Å andra sidan är det lättbegripligt,
att den undervisning i historisk teologi, som han hade att
meddela, tvang honom att för egen del immerfort syssla med
teologien. När han efter biskopsutnämningen begynte orien-
13 Heurlin. 14 VII: 361 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
