- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 4. 1822-1824 /
362

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men Gud vet när fogeln får sjunga. Det är icke långt till
Sirköping, men väl till våren. Och hvem vet om någon
ens då vill höra hans sång? Emedlertid fägnar sig den arma
fången åt hoppet; men det är svagt så länge vintern är

i landet, jag menar i Skåne.––––––––

Jag glömde sist att skrifva om Talet; men äfven nu
har jag ingen ting att säga derom. Det renskrifna är i
Stockholm der Dela Gardie lär ha läst det för Prinsen och
Prinsessan. Nu skall Cansleren ha det. Alla dessa kännare
kunde ej förbigås; men sedan det genomgått denna
skärseld kommer det väl ner igen. Jag har väl conceptet, men
jag ändrade ganska mycket vid renskrifningen, efter min
vana. Huru kan i allt fall Friherrinnan Schwerin tro att ett
Tal vid en underdånig högtidlighet, vore det äfven skrifvet
af Cicero sjelf, skulle kunna innehålla annat än den
vanliga tusen gånger upprepade lexan! Man kan stylisera den
olika; men det frö till trivialitet som ligger i ämnet kan
ingen mensklig konst utrota. Dessutom är nogsamt bekant
att jag i prosa är ännu svagare än i poesien och att dessa
begge vanligtvis skämma bort hvarandra. Mig sjelf
åtminstone förefaller alltid min prosa som en målad statue. Dem
man älskar och högaktar gör man ej gerna till vittnen af
sin förödmjukelse: och det var derföre som jag talade så
ogeneradt inför mina academiska åhörare. Emedlertid, om
Frih. nödvändigt vill, så förstås det att jag skall skicka
det ifrågavarande, så snart jag får det hem. Men i dess
ställe bifogar jag nu en afskrift af ett alldeles nytt
rim-meri. Det är i anledning af Dorothea Engeströms död i
södra Frankrike. Jag kände henne som flicka då hon var
rätt söt och älskvärd. Jag håller dessutom af Gubben
Engeström och har till honom förbindelser som jag aldrig kan
eller vill glömma. Han är nu barnlös (ty hans son är en
blott bränvinspanna), föraktad, smädad, fattig. Det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/4/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free