Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
quadratura circuli, Trinitetsdogmen, som bestämdes i
Athanasii symbolum, eller att Religionens caput mortuum,
den Augustinska Lutherska fides salvifica, är den enda åsigt
af saken som förekommer i Bibeln: och förekommer der
äfven en annan, som ej kan nekas, efter hvilken grund, om
ej efter en förnuftig, måste vi välja mellan begge? När
2:ne lika gällande auctoriteter strida mot hvarandra (och
det göra de i alla hufvuddogmerna) så måste man väl,
för att få något afgjordt taga förnuftet, som också är ett
slags gudomlig auctoritet, till skiljoman. Men härigenom
äro vi också trängda tillbaka in på sjelfva hufvudfrågan,
vigtigare än alla Symboliska: huruvida öfverensstämmer
Bibeln sjelf med förnuftet, eller låter dermed förena sig?
Är uppenbarelsen något annat än förnuftets supplement,
noter till Texten der den kan finnas dunkel? Men der han
är klar och utan variationer, få noterna ej motsäga honom:
deras motsägelse är uppror, ej förbättring. Ty är icke
för-•nuftet också en uppenbarelse, nemligen en högre, en
fortfarande, en osviklig; och vid collisioner, måste icke den
historisk-judiska vika? Vore det annorlunda, hvarför
utplånades ej den förstnämnde, när den sistnämnde kom?
Eller är förnuftet ett tryckfel i skapelsen och Bibeln en
förteckning på Errata Typographica? Så tyckas verkligen
Ortodoxerna, ifrån Paulus ner till de moderna Jesuiterna
i Tyskland och Upsala betrakta saken. Men är denna åsigt
riktig, så behöfver man i sanning ej vara någon profet för
att förutsäga att Christendomen, i en så olika strid, måste
falla. Jag menar nemligen i vettenskapligt hänseende; ty
Religionens esoteriska sida som måste vändas åt folket, hos
oss som hos Grekerna, icke blott tål, utan fordrar en god
ballast af Myt och Anthropomorfism för att segla utan
slingring. Theologiens väsendtliga problem måste alltså
vara: att förena Christendomen med förnuftet, inför specu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
