Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Prof. Agardhs inträdestal i Svenska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans bild du målat oss så skön, som sann,
I mången skiftning af hans rika väsen.
Ett ädelt väsen: tro och ära bodde,
Nej bodde ej, men höllo der sitt hof.
Han var ej stolt, men kände dock sitt värde,
Och ej blott sitt, men äfven sina fäders.
Hans bildning hörde till en annan tid,
Kanske en bättre, och hans sinne bar,
Ehuru blygsamt, dock sin ungdoms färger.
Med tidens ström gå ädlare naturer,
Som andra, neråt, men de simma dock,
Som svanen simmar öfver grumlig bölja
Och skakar slammet från sitt silfverdun.
Ej allt är fördom, som vi nu fördömme;
På mången grund, som nu är plöjd och harfvad ,
Ha mensklighetens bästa blommor växt.
Det rätta Riddarhuset är ej bygdt
Af sten, med sköldar målade på muren;
Gud har det timrat af ett bättre virke,
Och hvarje vapen är en hjertsköld der.
Hvem vet ej detta? Äfven han det visste,
Och just fördenskull slöt han sig också
Till ljusets Genius, som med stråligt svärd
Går kring och dubbar sina riddersmän:
”Böj knä ocli stafva eden och var värdig!”
Med skilda gåfvor öfvas ljusets värf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
