Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal vid jubelfesten 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverdrifna och börjar gerna med att skaffa sig
rum. Vi böre ej heller glömma, att den förra
tidens ensidighet väckt och retat den
närvarandes. Vi böre ej glömma, att det nya är
kommet såsom en läkare, och att sjukdomen, som
skulle botas, var farlig och djupt inrotad.
Låtom oss derföre icke klandra läkaren, om han
är sträng, om han skär djupt i tidens bröst;
ty det är den kräftskada, som han måste
bortskära. Vår tid är, likasom Luthers, en orons,
en kampens tid; men jag är för min del
öfvertygad, att ur de kämpande elementernas strid
skall en bättre, en skönare skapelse framgå; ty
den ordnande anden sväfvar redan öfver
djupet. Låt det brusa, låt det kasta sitt skum!
Men ljuset skall ännu en gång skilja sig ifrån
mörkret, och när allt är fulländadt, skall en
förädlad mensklighet framgå: upprätt skall hon
ställa sig midt i den nya skapelsen och kröna
sig med stjernhvalfvet.
Den närvarande tiden har ändtligen äfven
sin yttre märkvärdiga sida. Jag kan här fatta
mig vida kortare; ty tidens syftning är här så
gifven, den har framträdt och framträder
dagligen under så bestämda former, att alldeles
intet tvifvelsmål kan äga rum. Det går en
mäktig ande genom våra dagars historia; en ädel
gestalt, med svärd vid sidan och örnevingar på
den strålande hjelmen. Jag känner honom rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
