Tekniska samfundet i Göteborg 1882-1932 / 510 (1932) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vasakyrkan.

I ovanstående summariska redogörelse för Göteborgs byggnadsutveckling har följts
bostadens och hyreshusets gestaltning under femtio år. Det har skett därför att dessa
byggnader givit det kraftigaste inslaget i stadens yttre fysionomi. Bostadsbyggandet har
givetvis dock fört med sig allmänna byggnader och anläggningar av skilda slag i sådan
omfattning, att man i detta sammanhang ej alldeles kan undgå att beröra deras inslag i
bebyggandet för övrigt. Härvid kan emellertid endast bli fråga om några enstaka detaljer.

I nära anslutning till bostadsbebyggelsen i allmänhet får först nämnas de byggnader,
som uppförts av stiftelser. Göteborg har ju förr räknats som donationernas stad och ett
flertal sådana hava gällt bebyggelse för bostadsändamål. Tidigare hava omnämnts de
av »Robert Dicksons stiftelse» uppförda stenhusbyggnaderna i Annedal. Med anslag från
samma donation har senare ett flertal byggnader uppförts å olika platser i staden bl. a.
ett komplex i Haga och senast en landshövdingehuslänga i Majorna. »Emily Dicksons
stiftelse» har uppfört en del träbyggnader vid Gamlestadsvägen. I Kungsladugård hava
på senare tid uppförts dels några landshövdingehus med medel från »Markska stiftelsen»
och dels de båda större stenhuskomplexen med anslag från »Broströmska stiftelsen» och
»Vilhelm Lundgrens minne».

Då stadens utveckling i stor utsträckning beror av dess karaktär av industristad, vore
det på sin plats att här beröra de industriella anläggningar, som själva satt sin prägel på
utvecklingen av stadsbilden. De flesta torde emellertid utförligare beröras i annat
sammanhang i jubileumsskriften. Ett enbart uppräknande kan ej heller lämna något
utbyte. Här får blott erinras om Götaverkens och Eriksbergs inverkan på hamnbilden med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>