- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Bergsvetenskap /
74

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 13 okt. 1928 - Birmas malmförekomster, dess oljefält och ädelstensgruvor, av bergsingenjör H. Folke Sandelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

TEKNISK TIDSKRIFT

11 febr. 1928

6ràns mellan àre ocb nedre dirrno
-Provinsgrünser —

Distriktsgränser -

Järnvågor i anft
Järnvågor under orbeie
Vågor, belagd vågbana ~

Vagor.obetagd vägbana
5tàrre stigar _

Irrigerot område ^



Fig. 1. Karta över Birma.

bli för hög, då man ej är beredd betala mer än 50 rupier
pr kW-år, dvs. ca, 68 kr. Bolaget har egen vattenkraft1,
men otillräcklig och fyller ut med dieselmotorer och två
Ljungströms turbiner.

Bawdwingruvorna ha en lång historia. Genom
kinesiska urkunder vet man, att de voro under bearbetning
under den kände kejsar Yung Lo av Mingdynastien år
1412. Kineserna arbetade dem ända till Taipingupproret
under senare hälften av 1800-talet, De använde
straff-fångar, och arbetsförhållandena voro, som man kan
förstå, obeskrivliga. I berget påträffar man alltsom oftast

i Exploaterad ävenledes under svensk medverkan. Red. anm.

stollgångar eller orter från kinestiden,
som äro så trånga och krokiga att en
vanlig storväxt europé med nöd kan
slingra sig igenom. I dessa gångar liar
man funnit skelett av kinesiska
gruv-fångar, som ännu haft bojorna kvar
omkring benen.

Då gruvarbetena upptogos av
engelsmännen, bearbetade man först de
slagghögar, som lämnats av kineserna.
Slutligen beslöt man sig för att undersöka
själva gruvan. Det tog två år av den
ena besvikelsen efter den andra, innan
man på andra nivån påträffade den stora
malmkroppen "Chinaman Lode". Sedan
dess har utvecklingen gått raskt framåt.

Tenn och wolfram.

I den flik av Birma, som skjuter nedåt
Malackahalvön, påträffar man
naturligtvis tenn och wolfram. Halvön ifråga är
ju känd för sina tennförekomster och
gummiplantager.

Kassiterit och wolframit förekomma i
Birma så gott som alltid tillsammans,
såsom ju oftast är fallet. De uppträda som
segringar i graniter och tillhörande
gångbergarter, ävenså i
kontaktomvand-lade bergarter. Däremot är tennet alltid
ensamt i de alluviala avlagringarne, i det
att wolframiten oxideras och upplöses.
I fast klyft har man funnit,
kassiterit-klumpar upp till 50 kg. I de alluviala
förekomsterna kan man tydligt iakttaga,
huru kornstorleken avtager vid större
avstånd från moderklyftan.

Det finnes åtminstone ett tjugotal väl
kända fyndigheter i detta distrikt och
inom angränsande område av
Slian-platån. På grund av låga pris på
wolfram äro alla verkliga wolf ramgruvor
f. n. nedlagda. Däremot bearbetas
tennförekomsterna och därvid utvinnes en
del wolfram samtidigt. Produktionen
växlar således men torde utgöra c:a
1 500 ton blocktenn och 700 ton
tenn-malm samt kanske 500 ton
wolfram-koncentrat, erhållet som biprodukt,

Tenn har utvunnits i Tenasserim
sedan uråldriga tider, vilket man känner
från kinesiska urkunder. Wolframen
däremot är där en krigsföreteelse.
Under ropet efter snabbstål pressades
produktionen av wolframmalm i Birma upp
till 4 500 ton år 1917. Provinsen var då
världens största producent, men har senare överflyglats
av bl. a, Bolivia, som även ryckt fram som en av de
ledande producenterna av tenn.

En av de mest kända fyndigheterna är
Hermingyi-gruvan. Den lämnade 1917 ungefär 1 000 ton slig med
40 % WO3 och 30 % Sn. Fig. 2 visar en skiss över
fältet. Malmådror återfinnas både i Tavoygraniten och
i den s. k. ’Merguiserien" (hårda skiffrar av algonkisk
ålder genomsatta av kvartsiter och kalkstenar). Klippan
är så lös till följd av den kraftiga vittringsinverkan, att
den bearbetas även under jord utan maskiner och
sprängämnen. Vid tillräckligt djup påträffas berget i
sitt ursprungliga skick och är där mycket hårt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928b/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free