- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Elektroteknik /
195

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 3 nov. 1928 - Trefasmotorn med dubbel burlindning i rotorn, av ingenjör J. Wennerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

s

2 juni 1928

E LEKTROTEKNIK

195

att man vid denna beräkning bör ntgå från en normal
motor, som redan i och för sig är dimensionerad på bästa
möjliga sätt med hänsyn till effektfaktorn,
startmomentet m. m.

Fig. 7 visar resultatet av en sådan beräkning, som är
baserad på 50 % total läckningsökning i drift. Kon-



Fig. 10. Ur fig. 9 beräknade kurvor för varvtal n och
ström / som funktioner av tiden t, för vanlig resp.
dubbellindad (index d) kortsluten motor, 7,5 hk, 1000
v/m, startande mot ett konstant vridmoment svarande
mot 6,8 hk.

struerar man efter denna beräkning, visar det sig att man
oftast får motståndet i båda ledarkransarna ungefär lika
eller åtminstone av samma storleksordning. Detta
strider mot en allmän uppfattning, som får stöd i de flesta
uppsatser i ämnet, att den inre ledarkransen skall göras
av mycket mindre motstånd än den yttre. En sådan
dimensionering närmar sig det fallet, då hela
rotorlindningen ges en mycket stor läckning;
härigenom reduceras visserligen
startströmmen men även startmomentet.
Den överdrivna dimensioneringen
syftar därför säkerligen mera åt
strömreduktion än åt förbättring av
start-faktorn.

Vi skola nu som exempel betrakta
en motor, för vilken vi finna lämpligt
att fastställa förhållandet mellan det
parallellkopplade rotormotståndet rp
och reaktanssumman för statorlindning
och yttre rotorlindning Xg till 0,315.
Ur fig. 7 finna vi att motståndet i de
båda rotorlindningarna bör vara lika
och reaktanstillskottet för den inre
rotorlindningen = 2Xg. Med dessa
värden beräkna vi för olika
eftersläpning dels motorns totala reaktans X,
dels resulterande rotormotståndet r2,
samt vidare ström 7 och vridmoment
PM under uppstarten. Dessa kurvor
visas i fig. 8 tillsammans med
utgångs-motorns motsvarande kurvor. (För
beräkningen har antagits en
tomgångs-reaktans = 20 Xff, primär reaktans
= 0,6 Xg och primärt motstånd = 0.)

Resultatet är typiskt för den här
anbefallda dimensioneringen. Hela
strömkurvan sänkes (utom i punkten för
synkronism). Vridmomentet är i
startögonblicket större än för
utgångsmotorn, men momentkurvan tillplattas,
aå att det för den vanliga motorn karak-

teristiska maximipartiet strax före synkronism
försvinner. Frånvaron av detta maximiparti är i regel utan
större betydelse om blott momentet vid varje hastighet
under den normala med tillräcklig marginal överstiger
normala belastningsmomentet. Ty då kan motorn efter
en överbelastning alltid gå upp i hastighet igen, när
belastningen återgått till normalt värde. Har motorn
liigre startmoment, måste man skydda sig mot stanning
genom en tillräckligt hög "mur" av vridmoment, dvs.
föreskriva ett visst minsta toppvärde.

Det finnes fall, då den här erhållna platta
momentkurvan är en klar fördel framför den vanliga
toppför-sedda. Det är när motorn driver en med svänghjul
försedd kross, sax e. d., som under några sekunder kräver
ett stort moment. Den platta kurvan medger då en
fullständigare uttagning av den levande kraften i
sväng-massorna, genom att hastigheten kan gå ned längre, och
under pauserna tager motorn upp sig igen. Motorn kan
lätt dimensioneras så, att vridmomentet t. o. m. blir
störst i startögonblicket och sedan faller hela vägen till
synkronism, vilket måhända någon gång kan vara av
fördel.

Fig. 9 visar de utprovade startkurvorna, vid
driftkoppling och full spänning, för en 7,5 hk 1 000 v/m
kortsluten motor av Aseas MK-typ, dels med vanlig
rotorlindning (MKB 17) och dels dubbellindad (MKC 17).
Den uppnådda vinsten i ström framstår ännu tydligare,
om en kurva uppritas för strömmen som funktion av
tiden under uppstarten. Så är gjort för ovannämnda
7,5 hk i fig. 10. Kurvorna äro beräknade under
antagande av att motorerna starta mot ett konstant
vridmoment motsvarande 6,6 hk. Totala starttiden är
ungefär densamma i båda fallen, men tack vare en kraftigare
acceleration i början företer den dubbellindade motorn
en raskare fallande strömkurva.

Fig. 11. Oscillogram av startförloppet för vanlig kortsluten motor, 9 hk, 1500 v/m. För närmare

beskrivning se texten.

Fig. 12. Oscillogram av startförloppet lör dubbellindad kortsluten motor av samma storlek som
i lig. 11. Observera att skalorna icke äro fullt lika. Strömordinatorna i fig. 12 skola
multipliceras med 0,85 för jämförelse med fig. 11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928e/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free