Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•64
teknisk tidskrift
14 april 1928
Fig. 2fi. Tyättsystem för formaldehydfabrik.
ner inmatas kontinuerligt på kolonnapparat för att
avspritas. Denna arbetar tillfredsställande, om den
utrustas med en 10 bottnars avdrivare och en 30 bottnars
koncentrationskolonn. Den färdiga formalinlösningen,
som bör hålla 10—12 % metanol, uttages från en
destilla-tionsblåsa och den avdestillerade spriten återföres till
systemet tillsammans med den från skrubbern återvunna
och koncentrerade spriten. Det här nämnda
återvinningssystemet arbetar effektivt men är en smula tungrott. Det
är enklare att låta de varma gaserna kylas fraktionerat i
en tillräckligt hög kolonn samt direkt utvinna en
högkoncentrerad sprit och färdig formalinlösning. De från
kylaren avgående okondenserbara gaserna "skrubbas"
liksom i föregående system för återvinning av metanol
och mindre mängder formaldehyd. I stället för
skrubb-ning med vatten kunna också de sista resterna alkohol
borttagas genom inblåsning av vattenånga, som
sedermera kyles och utkondenseras tillsammans med
alkoholen.
Beträffande materialfrågan är det, som jag redan
tidigare påpekat, ej så särdeles bra att använda koppar i
beröring med de varma gaserna, och detta gäller även för
den kokande formalinlösningen. Vid destillation av
formalin i kopparkolonner vill gärna en viss
myrsyrebildning inträda. Spår av koppar i den färdiga produkten
erhålles, och förlust av metanol göres även genom
samtidigt uppträdande av metylalbildning. Ett material,
som visat sig särdeles användbart inom
formaldehyd-industrien, är aluminium. Det har samma låga
katalytiska effekt på formaldehydprocessen som nickel och
har även tillräckligt resistenta egenskaper mot kokande
formalinlösningar för att med fördel kunna användas.
Efter min resas avslutande har i staterna förmärkts en
stigande import av tysk syntetisk butanol, varigenom
fer-mentationsprocessen av butanol-aceton kommit i ett
annat läge. Man får väl taga för givet, att med den allt
mer pressade marknaden på butanol tillverkningen av
denna vara liksom aceton genom fermentation kommer
att bli begränsad, och att med fallande pris på butanol
en stegring av acetonpriset kommer att inträda.
Marknaden blir då åter öppen för en acetontillverkning ur
träsyra, ev. som förr över ättiksyrad kalk men mera
troligt genom en direkt katalytisk spaltning av
ättiksyra av så låg koncentration som i träsyra. Metoden är
redan experimentellt klarlagd.
Vi träkolningsmänniskor få givetvis hoppas på en
sådan utveckling, då ju härigenom även en ny marknad
för träspriten kan skapas. Genom inblandning av aceton
i den rektificerade träspriten skulle det vara tänkbart att
försälja all den vid kolningen erhållna spriten som
metylaceton, vilket är ett sedan länge känt och uppskattat
lösningsmedel.
LITTERATUR
Vom Laboratoriumspraktikum zur praktischen
Wärmetechnik von C. Blacher, Verlag Otto Spamer, Leipzig.
Denna synnerligen intressanta och läsvärda bok är, som
en undertitel anger, ett slags lärobok i tekniskt
experimenterande, iakttagande och tänkande ifråga om utnyttjande av
energi. En blick på förteckningen över bokens innehåll
g r ett första intryck av att detta är ganska hopblandat och
till synes oredigt, men då man läser boken blir man förf.
tacksam för att han frångått det vanliga schematiska
framställningssättet och i stället med sitt originella grepp pä
ämnet skrivit en bok, vari kända fakta ställas i ny
belysning och en rikedom på nytt material och nya synpunkter
meddelas. I inledningen angivas delvis nya och slående
riktiga principer för elevernas praktiska och
laboratorieutbildning vid de tekniska högskolorna. Kap. I ger en kort
framställning av värmeteknikens grundbegrepp, nämligen
bränslenas värmevärde, energibilanser, värmeövergång,
något om hydrodynamik, temperaturmätning och
temperaturskala, samt ångpannevatten. Kap. II redogör för
generatorgaserna, kap. III för motorer och deras verkningsgrad,
varvid förf. behandlar både mekanisk värmeöverföring,
vatten-motorer, omvandling av elektrisk och potentiell kemisk
energi i mekanisk. Slutligen avhandlar sista kapitlet
driftsorganisation och driftkontroll.
Innehållet grupperar sig omkring ett antal, relativt enkla
men synnerligen skickligt utarbetade laboratorieexperiment
samt en större övningsuppgift, omfattande uppställande av
en lokomobilpannas värmebilans och bestämning av den
därmed förbundna elektriska anläggningens energibilans. Med
dessa övningar som utgångspunkt redogöres för varje
behandlat detaljproblems teori och för dess praktiska
tillämpning, och härvid lämnas talrika upplysningar från industri
och teknik.
Boken är en utmärkt läsebok för tekniska studerande,
men den ger säkert ännu större behållning för den i
praktiken mognade teknikern.
E—t N—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
