Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
teknisk tidskrift
13 april 1929
ten var belägen 4,5 meter från handtagen. Mellan 50
och 100 kg gods anrikades åt gången, men alla
produkter omanrikades ett flertal gånger. Några
uppgifter om wolframhalten i ingående gods och i avfall
hade man ej, men troligen gick mellan 20—30 % av
ingående metall förlorat.
Bordet lämnade en något rikare slig, men avfallet
var här också synnerligen rikt.
Man arbetade från början av april till slutet av
oktober. Arbetsstyrkan utgjordes av 1 förman, som
hade 5 pesetas, 1 reparatör, som hade 4 pesetas, 1
nattvakt med 4 pesetas, 10 män med 4 pesetas och
6 kvinnor med 2 pesetas, allt pr dag. Från 14 april
till 23 maj hade man år 1928 utvunnit 15 ton slig.
Denna torkas i ett särskilt ugnshus, som ligger
bredvid anrikningsverket. Den torkade sligen östes i
säckar, rymmande 50 kg, som gingo till Hamburg.
Halten varierar mellan 65 till 70 % W03.
Denna lilla jämförelse visar i någon mån skillnaden
mellan engelsk och spansk företagsamhet. Villar de
Oiervos är antagligen en av de rikaste
wolfram-gångarna i hela världen och skulle rätt exploaterad
lämna mycket höga vinster. Före kriget 1914 låg en
stor del av denna galiciska bergshantering i
händerna på tyskar, men under den följande tiden
övergick den till engelska, franska och schweiziska
företag. De nuvarande nationalistiska strävandena med
Primo de Rivera i spetsen ha emellertid fattat som
en av sina uppgifter att sätta modernt utbildad
spansk ledning inom olika industrier och anhängare
av denna riktning voro övertygade om att det ej
skulle dröja så länge förrän man i likhet med Italien
skulle se denna önskan förverkligad. I Galicien har
denna rörelse sitt starkaste stöd. Men det fanns en
stark opposition mot detta nationella parti och
framtiden får väl utvisa om galicierna äro företagsamma
nog att genomdriva denna sin sympatiska önskan.
Diskussion.
På fråga av byråchefen Heimbürger, om tennmalmerna
i allmänhet äro så fattiga som de, för vilka redogjorts,
meddelade Föredr., att man dittills ansett 1 % Sn i
brutet berg vara medelgod halt, men på senare tid har
man i Bolivia börjat bearbeta fyndigheter med så hög
halt som 5 %, varigenom konkurrensen blivit svårare
för de fattigare. På fråga av civilingenjör Laquist
meddelades att framtiden för tennutvinningen på
Ma-lakkahalvön och i Siam och Birma, där mycket engelskt
kapital investerats, är något osäker av denna anled
ning, enär tennpriset under närmaste tiden nog
kommer att ställa sig lågt. Inskränkningar i produktionen
i Bolivia ha gjorts på senare tid för att undvika
överproduktion och ytterligare prisfall. Föredr. upplyste
vidare att kassiterit i rent tillstånd håller 78,o % Sn
och wolframit c:a 75 % WO3. Tennpriset är f. n. c:a
220 £ per ton och smältningskostnaden för tennmalm
180—200 kr./t. Wolframmalm betalas i England med
16 shill per enhet hållande minst 65 % W03 och i
Förenta staterna tack vare importtull med 12 dollars per
enhet hållande minst 60 % W03.
På begäran av direktör Fredrik Carlson om
upplysning angående förlusterna vid anrikning av
wolfram-malm meddelade Föredr. att de vid gamla metoder äro
20—30 % men vid nya högst 10 %.
NOTISER
Hindersmässan äger rum i Örebro den 25 och 26 jan.
1929.
Fredagen den 25 jan. sammanträder
järnverksföreningen kl. 3 e. m. i Rikssalen å Örebro slott.
Föredrag av kanslisekreterare O. Ekström: Tullagstiftning
beträffande järn och stål i utlandet. Örebro
ingenjörsklubb sammanträder kl. 7 e. m. å Stora hotellet.
Föredrag av generaldirektör Gösta Malm:
Vattenfallsstyrelsens ställning till kraftfrågan i Närke och angränsande
delar av Bergslagen.
Lördagen den 26 jan. kl. 10,15. Bergshanteringens
vänner håller årsmöte i Rikssalen å Örebro slott.
Föredrag av advokat O. Fåré: Anrikningsverkens
avfallsfråga ur vattenrättslig synpunkt; av bergsingenjör Harry
Willners: Ståltemperaturen vid martinugnsdrift, och av
professor Sven Tunberg: Riksdag och bergslag i
svunnen lid.
Sovplats från Örebro till Stockholm och Göteborg
in-sättes lördagen den 26 under förutsättning att ett visst
antal platser bli upptagna. Sovvagnsbeställningen skall
vara inlämnad senast torsdagen den 24 ds.
’Sammanträdena äro i år lagda så, att tur- och returbiljett kan
användas.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av januari och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,18
$ 28,65 per engelskt ton 0111 1016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 240-290.
3) Valstråd, „ 0,45 „ „ „ 270-320.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 170-200.
5) Valsat lancashirejärn, „ „ „ 280.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fritt
ban-vagn verket netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn:
Engelskt nr 1............................Sh. 68— 6 \ pr 1016 kg fob
„ „ 3............................ „ 66— 0 J verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % ....................Kr. 265 p 1 000 kg basis 45 sk.
5 fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 14— 0— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ „ 1— 0— 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... „ 0— 1— 4 pr lb legering.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C.... „ 30— 0— 0 skala 11/—.
„ ’ 4/6% C.... „ 19— 5— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering .... £ 0— 1— 0 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ „ 0— 2— 7 por lb Cr.
Ferrovanad in 35/40 %................ „ 0—14— 0 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd... Kr. 2: 20 Tenn: eng. i tackor Kr. 4: 45
„ tackor „ 1:90 Zink: hytt i tackor „ 0:60
Koppar: tackor:raff. „ 1:50 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor....... „ 0:48 —100 % Ni ........ „ 3:35
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
